Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Folkrätt
280
faliska freden 1648, varigenom
alla kristna staters likställighet
utan hänsyn till trosbekännelse
fastställdes, bereddes vägen för
skapandet av en allmän F. De
mindre nationerna sökte under
1700-t:s sjökrig att som neutrala
skydda sin skeppsfart och handel
mot kaperier. 1780 ingick Sverige
med Ryssland och Danmark ett
avtal om väpnad neutralitet,
vilket grundläde den moderna
neu-tralitetsrätten. Under
Wienkon-gressen (1814—15) antogos flera
viktiga folkrättsliga beslut.
Parisdeklarationen 1856 ang. rätten
i sjökrig, till vilken nästan alla
civiliserade makter anslutit sig,
innebär ett mycket betydande steg
framåt på F:s område (jfr
Blockad sp. 83). Vidare böra märkas
Genèvekonventionen 1864 ang.
behandlingen av sårade och sjuka
under lantkrig, vilken konvention
sedan 1907 även kom att omfatta
sjökrig, Petersburgskonventionen
1868 om viss inskränkning i
användandet av explosiva kulor
samt konventionerna på
Haag-konferensen 1907, vilka bl. a.
innehålla rättsregler under
lant-och sjökrig samt neutrala
makters rättigheter och förpliktelser
(se H a a gk o n f e r e n s e r).
Londondeklarationen 1909, ej
ratificerad, utgör en kodifikation
av då gällande F. på sjörättens
område (se Lon
dondeklaration en och Neutralitet).
— Den moderna F. har även
mycket inriktat sig på att finna
fredliga rättsmedel för förebyggande
av krig, ss. medling, skiljedom,
undersökningskommissioner (se
dessa ord och
Haagkonfe-r e n s e r). Det senaste försöket i
detta syfte är upprättandet av
Nationernas förbund (se
d. o.). — Många av F :s
fundamentala grundsatser och
bestämmel
ser blevo under världskriget
kränkta av de krigförande. Att
återuppbygga F. synes därför
vara en av de allra viktigaste
uppgifterna på den internationella
rättens område. Angelägenheten
därom ökas, då man tar i
betraktande de nya faktorer vid
krigföringen, som under världskriget
tillkommit och till vilka F. ej
tagit ställning, ss. användandet
av U-båtar, aeroplan, trådlös
telegraf och telefon. — F:s
vetenskapliga grund har lagts av
Hugo Grotius, genom hans
berömda verk De ju’re be’lli et
pa’cis (1625). Han är även
förespråkaren för principen om
”havens frihet”. Banbrytare för den
moderna F. äro schweizaren
Emmerich de Vattel samt
tysken G. F. v. M a r t e n s, som
i sitt berömda verk Pri’mae Wnae
ju’ris ge’ntium Europaea’rum
pra/ctici gav en fullständig
systematisering av
folkrättsvetenskapen. Därjämte har han utgivit
Receuil de traités, vilket verk av
senare folkrättslärda fullföljts.
Av övriga lärda på området böra
nämnas ryssen F. F. v. M a r
-tens, fransmannen Louis
Renault, tysken F. v. L i s z t,
argentinaren C. C a 1 v o,
engelsmannen L. Oppenheim samt
svensken H j.
Hammarskjöld. — Av särskild betydelse
för F:s utveckling ha varit de
två internationella
organisationerna Institut de droit
interna-tional och International law
association, bägge grundade
1873. Dessutom böriade ett nytt
intern ati onellt folkrätts i n sti tut
sin verksamhet 1923, Académie
de droit international, som har
till uppgift att bedriva
vetenskapliga studier rörande såväl
den offentliga som privata
internationella rätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
