Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkomröstning - Folkpartiet - Folkpensionering - Folkrepresentation - Folkriksdag - Folkräkning - Folkrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Folkpartiet—Folkrätt
278
Danmark sp. 66), i Eupen och
Malmedy (se Eupen) och 1921
i Ober-Schlesien. En F. skall enl.
Versaillesfreden hållas i
Saarom-rådet 15 år efter fredens trädande
i kraft, d. v. s. 1935. En revision
av Trianonfredens föreskrift om
Burgenland (se d. o.) företogs
1921 på grundval av en F. i
ödenburg. Slutligen ha på privat
initiativ F. företagits, dock utan
politiska följder. Dec. 1917
uttalade Ålands befolkning sin önskan
om återförening med Sverige och
bekräftade detta genom en ny F.
juni 1919. Maj 1919 utföll en F. i
Vor ar Iberg till förmån för
provinsens anslutning till Schweiz.
April 1921 uttalade sig
österrikiska Tyrolen, i maj s. å.
Salzburg för anslutning till Tyskland.
Folkpartiet. 1- Politiskt parti
i svenska riksdagens A. K. 1895
—1900. F. bildades av Gamla
lantmannapartiets radikala
representanter, vilka ogillade
sammanslagningen av Gamla och Nya
lantmannapartierna s. å. F. ivrade
för utsträckt politisk och
kommunal rösträtt, skyddstullarnas
avskaffande, nykterhetslagstiftning
och självdeklaration. 1900
uppgick F. i det då bildade
liberala samlingspartiet
(se d. o.). •—- 2. Politiska partier
i Finland (se d. o. sp. 1575) och
Tyskland (se d. o.).
Folkpensionering, se
Socialförsäkring.
Folkrepresentatio’n 1.
nationalrepresentation, med-borgarförsamling, vars led. äro
valda 1. på annat sätt tillsatta
av folket och som utöva folkets
lagstiftande och beskattande
myndighet m. m. F. har i olika länder
olika benämningar, ss. riksdag,
storting, parlament,
nationalförsamling etc.
Folkriksdag, benämning på
politiska sammankomster i
Stockholm 1893 och 1896, vilka
organiserades av liberaler och socialister
samt bestodo av ombud, valda
genom allmän rösträtt för män och
kvinnor. F. yrkade på allmän
rösträtt vid val till den lagliga
riksdagen m. fl. reformer. Partiernas
samarbete upphörde, då
liberalerna ej godtogo storstrejken ss.
påtryckningsmedel.
Folkräkning, se B e f o 1 k
-ningsstatistik sp. 1209.
Folkrätt (lat. jus. ge’ntium, fr.
droit des gens, eng. law of
nations, ty. Völkerrecht) utgör en
samling av regler, som bestämma
de civiliserade staternas
rättsförhållanden till varandra, deras
rättigheter och förpliktelser. F.
benämnes även publik
internationell rätt till skillnad
dels från den internationella
privaträtten, som avgör, efter vilket
lands rätt privata
rättsförhållanden skola bedömas, dels från den
internationella process- och
straffrätten. I F. komma endast stater
i betraktande såsom rättssubjekt.
F:s huvudkälla är den
internationella rättssedvänjan, sådan
den utbildats i enlighet med
staternas gemenskap i kultur och
intressen. En skriven F. har även
uppkommit i form av traktater
och konventioner, som avse en
rättslig reglering av staternas
förhållanden under krig och fred.
Någon internationell
lagstiftningsmakt finnes icke, och icke
någon myndighet, som med tvång
kan genomföra de folkrättsliga
reglernas upprätthållande. Mot
folkrättsbrott gives en viss
garanti i den repressaliemakt, som
de förfördelade, med hänsyn till
sina resurser, kunna utöva. —
Vissa speciella folkrättsliga
sedvänjor hade redan under antiken
utbildat sig, men först efter
West
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
