Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emigrantlitteraturen - Emigration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Emigrantlitteraturen—Emigration
978
Emigrantlitteraturen, en av
G. Brändes använd beteckning
för den franska litteraturen
omkr. 1800.
Emigratio’n (av lat.
emigra’-re, utvandra), utvandring,
en persons utflyttning från
fäderneslandet till ett annat land för
att där bosätta sig, antingen för
en tid (temporär E.) eller för
alltid, med avsikt att bli
medborgare i det nya samhället
(permanent E.) ; i inskränkt
bemärkelse E. till transoceaniska
länder, framför allt amerikanska
stater samt Syd-Afrika och
Australien. Vad som från
ut-vandringslandets synpunkt är E.,
blir för invandringslandet
immigration; en särskild typ
av denna är
återinvand-r ing till det ursprungliga
hemlandet (repatriation).
Be-vekelsegrunderna till E. äro
merendels av ekonomisk och social
art, främst begäret att snabbare
och bättre än förhållandena i
hemlandet medge skapa eget
hem och tryggad ställning. —
Historik. E. i denna bemärkelse
kan knappast följas tillbaka
längre än till början av 1800-t.
Forntidens stora folkflyttningar
förete avvikande drag från vår
tids E. De stora folkvandringar,
som satte sin prägel på
årtusendet närmast efter Västromerska
rikets fall, och till vilka
vikingatågen delvis kunna räknas,
framkallades av folkvågor, som följde
på varandra från ö. till v. samt
föranledde nya statsbildningar,
vilka ofta erhöllo den
invandrande erövrarens nationalitet.
Medeltidens feodalsystem och nyare
tidens nationalstat motsatte sig
principiellt varje utvandring.
Upptäckten av Amerika och
sjövägen till Indien ledde ej
omedelbart till någon nämnvärd E., men
väl till upprättandet av
lydkolonier. Den utvandring, som
förekom, hade särskilt under 1600-t.
karaktären av flykt undan
olidliga förhållanden i hemlandet,
speciellt på det religiösa området.
Jämväl 1700-t:s merkantilistiska
uppfattning ställde sig fientlig
mot E., och särskilt sökte man
bevara den nu uppkommande
fabriksindustrins
yrkeshemligheter genom att stadga stränga
straff för arbetare, som sökte
flytta ur landet.
Utvandringsfri-het infördes i Frankrike under
revolutionen samt i övriga länder
alltefter de liberala idéernas
seger under 1800-t:s förra hälft (i
Sverige avskaffades de viktigaste
hindren för fri utvandring 1840,
passväsendet 1860). — Det är
från 1840-t., som man kan räkna
begynnelsen av den moderna stora
E. Dess närmaste orsaker voro å
ena sidan politiskt missnöje och
nöd till följd av svåra
missväxter i Europa, å den andra
upptäckten av rika guldfyndigheter i
Amerika och öppnandet av de
första regelbundna
ångbåtsför-bindelserna över världshaven. De
djupare liggande anledningarna
äro att söka i Europas
befolkningsförhållanden. Medan under
1600- och 1700-t. folkmängden
årligen ökades med 3 å 4 °/00, steg
på 1800-t. befolkningstillväxten
till drygt det dubbla.
Näringslivets (särskilt jordbrukets)
utveckling höll dock knappast
jämna steg med den stora
folkökningen och säkert icke med
de ökade anspråk på livet, som
blevo en följd av den ökade
folkbildningen och
samhällslivets demokratisering. E. har
i flertalet länder (däribland
Sverige) företett stora växlingar
i omfattning och betydelse
alltefter de ekonomiska
konjunktu
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
