Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emendanda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Emetica—Emigranterna
976
ten, bl. a. för slaveriets
upphävande, verkade E. genom
uppsatser i tidskrifterna The Dial
(1840—44) och The Atlantic
Monthly (efter 1857). Vägen till
religiös kunskap var enl. E. i n
-tuitionen, och hans religiösa
åskådning bär panteismens
prägel. Den mysticism, som därav
följer, formulerar han i orden:
”Vårt förnuft får ej åtskiljas
från det gudomliga varat.” E.
ägde en stark tro på människans
vilja och förmåga till det goda
och betonade den enskildes rätt
till frihet. Bland hans arbeten i
bokform märkas Man thinking
(1838), Man the reformer (1844),
Representative men (1850;
Mänsklighetens representanter,
1914), English traits (1856;
Engelskt folklynne, 1920) samt
Society and solitude (1870;
Samfundsliv och ensamhet, 1917). I
sv. övers, föreligga även flera
urval av E:s essayer.
Eme’tica (av grek. emei’n,
kräkas), kräkmedel, användes
numera föga, huvudsakligen vid
förgiftning genom nedsvalt ämne.
Emfa’s (grek. e’mfasis), i
retoriken använd term för
eftertryck, intensitet i uttrycket,
framhävandet av ett visst led i
en sats. E. åstadkommes genom
starkare accentuering, genom en
från vanligt språkbruk avvikande
ordföljd etc. Ord och
uttryckssätt, som ha starkt koncentrerat
innehåll, säges vara e m f a t i s
-k a. I klandrande mening betyder
emfatisk uppstyltad.
Emfyse’m (av grek. emfysa’n,
blåsa upp), subkutant E.,
luft under huden, kan uppkomma
vid sårskador och operationer,
som beröra lufthaltiga organ, ss.
lunga, luftrör, strupe, från vilka
luften kan tränga fram under
huden, där en knastrande,
elas
tisk ansvällning bildas.
Uppkommer också genom gasbildande
bakterier. — Lungemfysem,
se Lungsjukdomar.
Emigra’nt, utvandrare. —
E m i g r e’ r a, utvandra.
Emigra’nterna (fr. les
émi-grés), beteckning för de
ståndspersoner, som under franska
revolutionen flydde till utlandet och
därifrån arbetade på att
återupprätta det bourbonska
konungadö-met och övriga av revolutionen
avskaffade institutioner. Redan
1789 flydde Ludvig XVI:s broder
greven av Artois (se Karl [X]),
hertigen av Condé och många
adelsmän till Tyskland. Särskilt
Koblenz, dit konungens andre
broder, greven av Provence (se
Ludvig [XVIII]), 1791 begav
sig, blev E: s högkvarter. E: s
försök att genom organiserandet av
en särskild armé och med
utländsk hjälp krossa revolutionen
blevo ytterst ödesdigra för
konungen och den i Frankrike
kvarblivna adeln. Som repressalier
konfiskerades E:s egendom, och
genom ”septembermorden” (1792)
avlivades många av deras
anförvanter. Tillsammans med
utländska trupper gjorde E. flera
resul-tatlösa angrepp på Frankrike och
organiserade uppror i Vendée och
Bretagne. På grund av den av
Napoleon 1802 utfärdade
amnestin återvände flera E., men mot
de oförsonliga fortsattes kampen,
bl. a. genom hertigens av Enghien
(se d. o.) avrättning. Napoleons
fall 1814 medförde, att E.
åter-fingo sina förlorade rättigheter
och en del av sina egendomar;
för de av staten försålda erhöll o
de skadestånd. Genom sin
reaktionära hållning under det
återupprättade bourbonska
konunga-dömet bidrogo de i hög grad till
dettas fall 1830.
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
