Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödförvandling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Brödförvandling—Bröllop
714
Gren av brödfruktträd med unga
frukter.
i nästan alla länder mellan
vändkretsarna. De stärkelserika,
mjö-liga frukterna,
brödfrukter-n a, skäras i skivor och rostas
1. gräddas och ätas som
grönsaker eller malas till mjöl. Man
beräknar, att 2—3 träd äro
tillräckliga för att livnära en
person. — Artocarpus integrifo’lia,
ostindiska
brödfrukt-1. j a c k t r ä d e t, härstammar
från Ostindien och bär ännu
större men mera avlånga frukter.
Bladen äro hela. Av detta träd
erhålles även kautsjuk och harts.
Brödförvandling, se T r an s
-substantiation.
Brödkort, se
Ransonering.
Brödnötträdet, se B r o s i
-m u m.
Brödraförsamlingen, se
Herrnhutare.
Brödsbrytelse kallas i Apg.
(2: 42, 20: 7, jfr 2: 46, 20: 11),
i anslutning till judiskt
språkbruk, den äldsta kristna
församlingens religiöst högtidliga
mål-tidsfirande, hos Paulus (1 Kor.
11: 20) motsvarat av ”Herrens
måltid” och i Judas’ brev (v. 12)
av ”kärleksmåltid” (a gap). Jfr
N attvard.
Brödstil, se Stil.
Brögger. 1. Waldemar
Christopher B., f. 1851,
norsk mineralog och geolog,
professor i Stockholm 1881—89, i
Kristiania 1890-—1916. B. har i
väsentlig mån bidragit till
utforskandet av det mineralogiskt
och geologiskt intressanta
Kristianiafältet och har f. ö.
ägnat studier åt det norska
fjällproblemet, kvar tär a
nivåförändringar i s. Norge, mineralen
i de sydnorska granit- och
syenit-pegmatiterna och
nefelinsyeni-terna m. fl. skilda geologiska
frågor. B. är initiativtagare till
Nansenfonden (se d. o.). — 2.
Anton Wilhelm B., f. 1884,
den föreg:s son, arkeolog,
professor i Kristiania 1915, särskilt
känd för viktiga undersökningar
rörande Norges stenålder och
sitt stora verk över det i Oseberg
funna vikingaskeppet.
Bröllop, av fsv. bruplöp,
”brudlopp”, sammanfattningen av
de ceremonier och festligheter,
som beledsaga ingåendet av
äktenskap. — Hos många primitiva
folk, särskilt på polygamt
stadium, saknas varje form av B.
I och med uppkomsten av ett mer
1. mindre monogamt äktenskap
med social betydelse framträder
behovet av offentliga former för
dess ingående samt av religiös
sanktion. Samtidigt som dessa
former innesluta det gällande
rättsliga momentet för
äktenskapets giltighet, vanligen även
symboliska handlingar (parets
sam-manfästande med en tråd, en
gemensam rituell måltid o. s. v.),
innehålla de ofta ännu på högre
kulturstadier reminiscenser från
äldre, primitivare
äktenskapsformer (brudrov, brudköp).
Gemensamt för B. hos alla folk är
dess omgivande med stora och
långvariga festligheter. — I
Orientens kulturländer återfinnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
