Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blånad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Blånad—Biåsinstrument
142
derna. Den salubjudes dock aldrig
i sådana mängder som B., enär
den ”borrar” sig in i stenar,
koraller m. m., varför den är
besvärligare att erhålla.
Blånad, se Blodutådring.
Blånor, produkt, som uppstår
vid skäktning och häckling av
lin och hampa, bestående av
intrasslade korta tågor med diverse
inblandningar. Oftast häcklas B.
på nytt och spinnes; av garnet
väves simplare väv, såsom
säckväv o. d.
Blå oxe, se A n t i 1 o p e r sp.
499.
Blå porten 1.
Lusthusporten, utvärdshus, öppnat på
1600-t. vid
Djurgårdsbrunns-viken, nära den nu nedrivna blå
Djurgårdsporten, Stockholm. Det
nedbrann 1869. — Namnet
återupptogs 1916 av en
trädgårds-restaurant vid Liljevalchs
konsthall på Djurgården.
Blåräv, se Fjällräv.
Blåsa. Anat. Se Gallblåsa
och Urinorgan. — Patol.
Ansamling av klar, grumlig
(va-rig) eller blodig vätska under
hudens eller slemhinnors
ytligaste lager. Den beror på kemisk
1. värmeretning (brännblåsor) 1.
på från blodet (t. ex. vid koppor)
1. utifrån (vid eksem) verkande
bakterieretning.
Biåsbaggar, se C a n t h a r i
-d a e.
Biåsbuske, se C o 1 u t e a.
Blåse’ne, se M o 1 i n i a.
Blåsfotingar, Thysano’ptera,
en ordn. helt små insekter med
ytterst smala, i kanten hårklädda
flygvingar (saknas hos en del
former) samt sugrör. Mellan de
båda klorna på tarserna finns en
utstjälpbar blåsa, vilken vid
klättring tjänstgör som
vidhäft-ningsorgan. Många fortplanta sig
tidvis partenogenetiskt. Flera
Ärttrips.
generationer uppkomma årligen.
En del ha äggläggningsrör och
lägga äggen i det inre av de
växter, på vilka de leva. De livnära
sig i allmänhet av växtsafter.
Många äro skadedjur och
uppträda ofta massvis; en del orsaka
s. k. v i t a x på gräs. Som
bekämpningsmedel förordas
besprut-ning med nikotinpreparat. De
viktigaste svenska arterna äro:
Sädestripsen, Limo’thrips
dentico’rnis, 1—1,5 mm. lång,
svartbrun. Angriper bladslidan
hos bl. a. fodergräs och
sädesar-ter, särskilt råg, varigenom axen
bliva dåligt matade och vita, s. k.
tripsfläckar uppstå. — Ä r t
-t r i p s e n, Franldinie’Ua
ro-bu’sta, 4—5 mm. lång, svart.
Angriper bl. a. blommorna av ärter
och orsakar tripsfläckar och
bladens skrumpning, stundom hela
växtens förvissning. — Gräs
t r i p s e n, Aptino’thrips ru’fus.
1 mm. lång, gulaktig. Lever i
bladslidorna hos bl. a. fodergräs,
där den orsakar vitax.
Biåsinstrument,
musikinstrument, vari tonen frambringas
genom att den spelande blåser in
luft. Man skiljer mellan t r ä
-instrument, såsom flöjt,
klarinett, oboe och fagott, och
bleck- 1. mässi ngsin •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
