Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåeld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Blåkråkor—Blämussla
140
Bläkrä&a (Coracias garrulus).
nid, ”turnbullsblått”.
Teckningen framstår på kopian i vitt mot
blå botten. Innehåller åter
papperet gult blodlutsalt, reagerar
detta med järnoxidsalterna till
bildning av ferri-ferrocyanid,
”berlinerblått”, i vilket fall
teckningen på kopian framstår i
blått mot vit botten. Kopiorna
fixeras genom att ett par
minuter sköljas i rent vatten.
Blåkråkor, Coracii’dae, en till
ordn. Cogcygomo’rphae hörande
fågelfamilj, omfattande brokigt
färgade fåglar från Gamla
världen. De ha en kraftig, i spetsen
krökt näbb, vars längd är större
än gapets bredd. I lövskogar och
ekbackar i ö. Sverige upp till
Uppland anträffas en numera
ytterst sällsynt art, Cora’cias
ga’r-rulus, vars ljust blågröna färg på
huvud, hals och undersida samt
rödaktigt kanelbruna färgton på
rygg och skuldror gör den lätt
igenkännlig. Flyttfågel. Lever av
insekter och andra smärre djur.
Längd 30—34 cm. Äggen äro
vita, 4—6. Fridlyst.
Blåkulla, ”den blå kullen”
(efter bergets utseende på
avstånd), no anamn (se d. o.)
för ön Jungfrun i Kalmar sund.
B. såväl som Jungfrun äro
om
skrivningar för ett tabuerat
(heligt) namn, som vi ej känna, men
som troligen varit namnet på
någon havsgudomlighet. Redan
på 1500-t. förlädes häxornas
skärtorsdagsfärder till B. enligt
Olaus Magnus. Jfr
Blocks-b e r g och Häxprocesser.
Blåkål, se B r a s s i c a.
Blåkäft, se Skorp ä n f i s
-k a r.
Blåkäxa, se P i g g h a j a r.
Blåland, fornnordisk
benämning på Afrika. — B 1 å m a n,
neger.
Blåluce’rn, se M e d i c a g o.
Blålämmel, namn på
skogs-lämmel.
Blåman, se B 1 å 1 a n d.
Blåmes, se M e s s 1 ä k t e t.
Blåmussla, My’tilus edu’lis,
typ för en familj musslor,
Myti-Ifdae, omfattande mestadels i
havet levande arter, vanligen utan
lås, med lika stora s.’^alhälfter
och riklig avsöndring av byssus
(se Musslor). B. är en ytterst
vanlig art vid n. Atlantens
kuster, där den på sina ställen täcker
tiotusentals kvm. av botten. Vid
svenska västkusten blir den
betydligt större än i Östersjön. Den
utgör huvudfödan för många
andfåglar och andra djur och
användes med fördel som bete. — Till
samma familj hör också
sten-d a d e 1 n, Litho’domus
litho’pha-gus, vilken ätes i Medelhavslän-
Blämussla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
