Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Voronesj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993 Voronesj—Vorskla 994
nede ej kunde fritt lämna godset
men däremot av sin herre flyttas
till ett annat, t. o. m. försäljas.
Det under nyare tiden alltmer
tryckande V. avskaffades 1702 för
att efterträdas av Stavnsbaandet
(jfr d. o.).
Voro’nesj. 1. Guvernement i
Centrala Svartajordsområdet,
Ryssland. Jordbruk och fåravel.
65,895 kvkm. 3,3 mill. inv. — 2.
Huvudstad i V. 1 och Centrala
Svartajordsområdet, vid Dons
biflod Voronesj. Av vikt som
flodhamn och järnvägsknut.
Spann-målsmarknad. Universitet och
lantbrukshögskola. 110,000 inv.
Voro’noff, S e r g e, f. 1869,
rysk-fransk fysiolog, känd för
föryngringsförsök av sensationell
läggning. V: s försök ha mött
stark och befogad kritik.
Vorontso’v. 1. M i h a i 1 11 a
-r in o vi t j V., f. 1714, d. 1767,
greve, rysk politiker, kejsarinnan
Elisabets och Peter III:s
gunstling, rikskansler 1758. — 2.
Mihail Semjonovitj V.,
f. 1782, d. 1856, furste, rysk
fältmarskalk. V. utmärkte sig i
kampen mot Napoleon 1812—14 och
var 1815—18 överbefälhavare för
de ryska ockupationstrupperna i
Frankrike. Han var senare
ståthållare i Bessarabien och
Kaukasus.
Vorosjilov, K 1 e m e n t i j
E f r e m o v i t j, f. 1881, rysk
bol-sjevikisk politiker, organiserade
1918 jämte Budjonnyj det röda
kavalleriet och utnämndes efter
inbördeskrigets slut till medlem
av sovjets revolutionära krigsråd
och till överbefälhavare över
Moskvas trupper. V. blev 1925
folkkommissarie för krigs- och
sjöärenden.
Voro’vskij, V a t s 1 a v, f. 1872,
d. 1923, rysk bolsjevikisk
politiker, urspr. ingenjör. V. sändes
1917 ss. sovjetregeringens
representant till Stockholm men
utvisades dec. 1918 på grund av
missbruk av kurirprivilegiet. Han
hade på våren s. å. deltagit i
förhandlingarna på Åland om de
ryska truppernas bortförande.
1920 handelskommissarie i
Italien, deltog V. 1922 i
Genuakon-ferensen. Han mördades 1923 i
Lausanne av en rysk emigrant.
Vor-Pommern[få’r-], se
Pommern sp. 441.
Wo’rringer, Wilhelm, f.
1881, tysk konstforskare, prof, i
Bonn, har bl. a. i den
uppmärksammade Formprobleme der Gotik
(1910) skilt mellan två stora
huvudtyper av konstskapande, den
gotiska och den klassiska.
Wo’rsaae [-så], JensJakob
Asmusse n, f. 1821, d. 1885,
dansk fornforskare och museiman,
direktör vid Museum for nordiske
Oldsager i. Köpenhamn 1865. W.
kan betraktas som den egentlige
grundläggaren av den
förhistoriska arkeologin som vetenskap. Han
var den förste, som genom
sakkunnigt utförda fältundersökningar
bedrev materialsamling, och den
förste, som genomförde den
komparativa forskningsmetoden inom
arkeologin. Han utvecklade det av
Chr. J. Thomsen (se d. o.)
uppställda treperiodsystemet genom
att indela stenåldern och
bronsåldern i vardera ett äldre och ett
yngre skede samt järnåldern i tre
skeden. Bland hans talrika
skrifter märkas Danmarks Oldtid
op-lyst ved Oldsager og Gravhöje
(1843), Bemærkninger om en ny
Indelning av Sten- og
Broncealde-ren (1859) och De danskes Kultur
i Vikingetiden (1873).
Vo’rskla, vänsterbiflod till
Dnjepr i Ukraina, infaller vid
Perevolotjna. 448 km. Jfr Stora
nordiska kriget sp. 7.
32. — L e x. XII. Tr. 23. 7. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
