Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Worcester ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Worm—Vornedskab
992
vars företal han. framlade sitt
estetiska program, som gentemot
Pope och den franska klassicismen
krävde vardagligare änmen och en
enklare språkform. Sin poetiska
insats gjorde han framför allt
som naturskildrare i en stil, som
förenar realistisk iakttagelse med
romantisk naturbesjälning och en
djupt personlig inlevelse i
landskapets skiftande stämningar.
Hans senare dikter, bland vilka
den självbiografiska The prelude
(utg. postumt) och den natur
beskrivande The excursion (1814)
äro fragment av ett ofullbordat
jättepoem, äga emellertid ofta en
tröttande längd och äro fyllda av
filosofiska reflexioner. Urspr.
mött med kritik, firades W. på sin
ålderdom som en av Englands
största skalder. — 2. John
W., f. 1843, d. 1911, den föreg:s
brorsons son, prof, i Oxford 1883,
biskop i Salisbury 1885, lärd
textkritiker och framstående kännare
av Vulgata. W. intresserade sig
även livligt för kyrkornas enande.
Efter ett besök i Sverige 1909 höll
han 1910.1 Amerika en serie
föreläsningar över Svenska kyrkans
historia (The national church of
Sweden, 1910; Den svenska
kyrkan, 1912).
Worm, O le, f. 1588, d. 1654,
dansk lärd, prof, i Köpenhamn
1613. W. studerade bl. a. den
fornskandinaviska litteraturen
och förhistoriska minnesmärken.
Bland hans många arbeten
förtjäna särskilt hans runologiska
skrifter uppmärksamhet ss. de
första försöken till vetenskaplig
runtolkning.
Vo’rmen, se Mjösen.
Worms. 1. Stad i Hessen, nära
Rhens v. strand. 47,000 inv. —
W. består av en ålderdomlig del,
omgiven av modernare kvarter.
På platsen för de forna
befäst
ningarna ligga park- och
platsanläggningar, bl. a. Lutherplatz
med Luthermonument av E.
Riet-schel. Bland byggnaderna märkes
främst den väldiga domkyrkan (se
ill. till Byggnadskonst sp.
844), en treskeppig romansk
basilika med dubbelkor, uppförd vid
1000-t:s början, nyuppförd vid
1100-t:s slut. Till stil och
proportioner är den jämställd med
domkyrkorna i Speier och Mainz;
exteriören med sina
kolonettgalle-rier (se ill. till Tysk konst
sp. 1574) och rika tornarkitektur
är av storslagen verkan. Den
forna Pauluskyrkan, uppförd i
romansk tid, inrymmer museum
med huvudsaki. arkeologiska
samlingar. Synagoga från 1200-t.,
ombyggd på 1600-t. — W. är centrum
i ett berömt vindistrikt
(Liebfrau-milch m. fl. vinsorter) och har
livlig industri (lädervaror m. m.). —
W. leder sitt ursprung till
romersk tid. Det var på 400-t.
bur-gundernas huvudstad, blev senare
biskopssäte, var på karolingernas
tid ofta konungaresidens och
från 1000-t. till 1803 fri riksstad.
På en synod i W. 1076 lät Henrik
IV förklara påven Gregorius VII
avsatt. Med konkordatet i W.
1122 avslutades investiturstriden
(se d. o.). Om riksdagen i W.
1521 se Luther sp. 901. — 2.
Se O r m s ö.
Vo’rnedskab (da., eg.
vård-nadsförhållande), en art
bondeofrihet i Danmark i äldre tid. Det
hade sin grund i att bönderna
under det rättslösa årh. omkr. 1250
-—-1350 i stor utsträckning sökte
skydd hos någon herreman ss.
hans ”vornede” och därvid till
honom avstodo äganderätten till sin
jord. Under slutet av medeltiden
ledde detta på öarna — ej i
Jylland och Skåne — till en verklig
och ärftlig ofrihet, i det de vor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
