Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Venös—Verb
614
furstarna avsatt som tysk konung.
Mot Hus’ nationalistiska och
reformistiska verksamhet var W.
gynnsamt stämd.
Venö’s, stående i samband med
vener (jfr Blod sp. 91 och
Blodkärl).
Ve’pser, se Finsk-ugri
s-k a språk sp. 26 f.
Veracini [-tjfni],
Fran-c e s c o Maria, f. 1685, d. 1750,
italiensk musiker och tonsättare,
åtnjöt jämte Geminiani och
Tar-tini anseende som en av 1700-t :s
yppersta violinister. V. skrev
bl. a. 12 konserter för violin samt
orkestermusik.
Vera Cruz, Veracruz
[-kro’th]. 1. Mexikos näst Jalisco
folkrikaste stat, vid Mexikanska
bukten. Jordbruk.
Bergoljefyndig-heter i kustområdet. Huvudstad
Jalapa (Xalapa). 72,216 kvkm.
1,16 mill. inv. — 2. Stad i V. 1,
i en osund trakt vid Mexikanska
bukten. V., som är starkt befäst
och har en välbyggd hamn, är
Mexikos jämte Tampico viktigaste
hamnstad. 55,000 inv. •— V.
an-lades av Cortez kort efter hans
ankomst till Mexiko 1519.
Veratri’n, blandning av
alka-loider, erhållen ur sabadillfrö
(finnes även hos Vera’trum
m. fl.). V. retar sensibla nerver
vid direkt anbringande å
slemhinnor 1. hud (hosta, nysning,
kräk-ning, smärta m. m.). Retningen
åtföljes av ett stadium av nedsatt
känslighet, varför V. har
smärtlindrande egenskaper (t. ex. i
salva på huden). På centrala
nervsystemet verkar V. häftigt efter
resorption och ger kramp, andnöd
och förlamning av förlängda
märgen. Musklernas avslappande efter
kontraktion fördröjes.
Vera’trum, växtsläkte (fam.
Lilia’ceae). Rotstocken med
birötter av V. a/lbum, ört i mell.
Europas och Asiens bergstrakter,
utgör drogen vit p r u s t r o t.
Denna innehåller veratrin (se d.
o.) och har därför medicinsk
användning. Jfr He 11 ebor u s.
Verb (av lat. ve’rbum, ord),
sedan gammalt benämning på en
ordklass (jfr d. o.), vilken
företrädesvis uttrycker en rörelse 1.
handling (även tillstånd 1. passiv
känsla, t. ex. vila, frukta), vilken
ss. central funktion har att tjäna
som predikat i viss ”grammatisk”
mening (jfr Predikat) och
vilken har ett särskilt formsystem,
åtskilt från nominets, för att
uttrycka grundbetydelsens och
funktionens skiftande
modifikationer. V., som sakna
självständig betydelse och blott nyttjas för
att uttrycka vissa skiftningar vid
böjningen, kallas hjälpverb
(se d. o.). — En indelning av V.
efter betydelsen fås, om man
beaktar motsatsen mellan t. ex. sova
och somna 1. mellan jag reser på
tåg och jag reser i morgon, d. v. s.
motsatsen mellan
fortgångs-verb (d u’ r a t i v a V., av lat.
dura’re, fortvara) och ö v e r
-gångsverb (ofta kallade per
-f e k t i’ v i s k a V., av lat.
per-fi’cere, fullborda). Dessa
grupper sägas vara olika med
avseende på aktio’nssättet
(aktionsarten). I germanska
språk uttryckas dylika skillnader
ofta med särskilda medel (jfr
blixtra med blixtra till).
Upprepad handling (jfr Iterativum)
kan uttryckas med
konstruktioner som nicka och nicka. I sådana
fall kan verbets grundbetydelse
alltså modifieras. Närstående
betydelsemodifikationer äro t. ex.
den i’ ntensiva, vilken anger
en förstärkning av den i
stamordet uttryckta betydelsen (jfr
knoga på med knoga), och den
k a u’ s a t i v a, vilken uttrycker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
