Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ventilera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
V enusber get—W enzel
612
stånd från solen uppgår till ung.
45°; vid östlig avvikelse ser man
den i väster om aftnarna, vid
Västlig avvikelse i öster om
morgnarna. I antiken kallades V.
He’spe-r o s (afton-) 1. F o’ s f o r o s
(morgonstjärna). Vid den övre
konjunktionen ter sig V. i tuben
som en rund skiva med ung.
10" diameter; vid den undre
konjunktionen skulle dess skenbara
diameter vara mer än 60", men
V. befinner sig då på samma sida
om solen som jorden och vänder
sin mörka sida mot oss. Enär V.
liksom vår måne visar faser, äro
förändringarna i utseende och
skenbar storlek avsevärda. I
maximum lyser V. som en stjärna av
storleken —4,3. V:s albedo är
ung. 0,9. Rör. rotationstiden
växla åsikterna. Flera forskare ha
trott sig kunna fastställa den till
23 å 24 tim.; enl. Schiaparclli är
V: s rotationstid — liksom
Mer-kurius’ — lika med omloppstiden.
Åtskilliga iakttagelser göra
existensen av en molnrik atmosfär
sannolik. Då V. framträder som
en smal skära, har man ofta sett
den solen fjärmare randen belyst,
sä att planeten tett sig som en
skiva med ljus kant; denna ljusa
kant har även iakttagits vid
Venuspassager. Enl. Russell kan
denna företeelse förklaras som
skymningsfenomen i V: s
atmosfär, utan att man behöver antaga
atmosfären överväldigande hög
och tät. Spektret avviker icke
nämnvärt från solspektret. —
Ven u spassagerna, de
tillfällen, då V. i sin undre
konjunktion passerar över solskivan, har
man tidigare utnyttjat för
bestämmandet av solparallaxen. Ett
vid dessa uppträdande
diffrak-tionsfenomen, teende sig som en
”brygga” mellan Venus- och
solranden på det ställe, där den inre
kontakten efter planetens inträde
på solskivan skulle ägt rum,
kallas svarta droppen.
Venusberget, ett spec. i tyska
medeltidssagor omtalat berg, i
vilket den antika kärleksgudinnan
Venus håller hov och dit hon
lockar människor för att på
bekostnad av deras eviga salighet bereda
dem den högsta sinnliga njutning.
V. förlädes i allm. till Hörselberg
ö. om Eisenach. Jfr T a n n
-h ä u s e r.
Venusgördel, se K a m -
måne t e r.
Venushår, jungfruhår (se
Adiantum).
Venuskorg, se Svampdjur.
Venusöga, prins Gustavs
öga, Nemo’phila insi’gnis (fam.
Hydrophylla’ceae, ordn.
Tubiflo’-rae), lågväxt, ettårig ört, vanl.
med himmelsblå blommor. V. och
några närstående arter (alla
härstammande från Nord-Amerika)
odlas som utmärkta kantväxter i
trädgårdar.
Wenzel [vä’nntsel] (tjeck.
Vdc-lav). 1. W. den helige, hertig av
Böhmen vid 900-t:s början. W.,
som var kristen och verkade för
trons utbredande i Böhmen,
mördades av sin broder Boleslav. W.
är ett av Böhmens skyddshelgon.
— 2. W. II, f. 1271, d. 1305,
konung av Böhmen, efterträdde
1278 sin fader Ottokar II. W.
höjde den förut försvagade
konungamakten, förde en kraftig
utrikespolitik och blev 1300 konung i
Polen (se d. o. sp. 389). •— 3. W.
IV, f. 1361, d. 1419, son till kejsar
Karl IV, konung av Böhmen 1363.
W., som 1378 efterträdde fadern
som tysk konung, motarbetade
stads- och ständerförbunden och
sökte ehuru förgäves få en allmän
landsfred till stånd. Missnöjet
med hans regering stegrades, och
1400 förklarades han av
kur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
