Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upplopp - Uppluckringsmaskin - Upplysning - Upplysningstidevarvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155 Uppluckringsmaskin—Upplysningstidevarvet 156
fällning att skingras. Straffet är
för ”anstiftare och. anförare”
straffarbete i högst ett år samt
för deltagare böter. Förövas våld
å person 1. egendom, inträder
samma straff som för uppror. —
2. Sista delen av en kapplöpning
1. travtävling. För U. avsedd del
av banan, upploppslinjen,
bör vara rak och på en sträcka av
300—400 m. fri från hinder.
Uppluckringsmaskin, se
Spinning sp. 1317.
Upplysning. 1. Se Nådens
ordning. -— 2. Se
Upplysningstidevarvet.
Upplysningstidevarvet,
beteckning för en epok,
omfattande i huvudsak större delen av
1700-t., vilken fick sin prägel av
en europeisk allmänkulturell
rörelse, upplysningen.
Car-tesius’ och än mer Newtons
klargörande av tillvarons
lagbundenhet försvagade föreställningarna
om Guds ingripande i
världsordningen, och man hävdade, att livet
skulle inrättas efter det
mänskliga förnuftets lagar, som man på
skilda områden sökte tillämpa.
Som helhet betecknar
upplysningen en i opposition mot
auktori-tetstvång och kyrklig tradition
framträdande utilitaristisk
rörelse, vilken främst eftersträvade
praktiska reformer. — U. bottnar
i upplysningsfilosofins
idéer, vilka i England funno sina
främsta förespråkare i Locke,
Hume, Shaftesbury, Bolingbroke,
Hartley m. fl., som voro
representanter för religiös deism
1. panteism, kunskapsteoretisk
empirism, mekanistisk
naturfilosofi och psykologi samt inom
etiken för en av religiös
auktoritet oberoende morallära och inom
samhällsläran för en liberal
statsförfattning med garantier mot
absolutismen. — Ehuru den
franska upplysningsfilosofin
särskilt i P. Bayle har en inhemsk
föregångare, ha dock inflytelser
från England haft en än mer
vittgående betydelse, icke minst för
dess mest typiske målsman,
Vol-taire. Starkare än företrädarna
för den engelska upplysningen ha
Voltaire och andra representanter
för denna i Frankrike sökt
popularisera vetenskapen, främst
filosofin. Ss. det mest monumentala
resultatet av detta franska
upplysningsarbete framstår den stora
encyklopedi (se d. o. sp. 1003 f.),
som redigerades av Diderot.
Medan dennes filosofi representerar
en om Spinoza påminnande
parallellteori och panteism, möter hos
andra av hans kolleger bland
encyklopedisterna, ss. Holbach
och Lamettrie, en rent
materialistisk och ateistisk
världsåskådning. En särställning inom U.
intager Rousseau. I sin
religionsfilosofiska åskådning är han i
likhet med Voltaire besläktad med
Locke, liksom han ss. pedagog
tagit starka intryck av denne. Från
övriga målsmän för U. skiljer han
sig främst genom sin förnekelse
av upplysningens och bildningens
nytta för mänsklighetens
utveckling. — I Tyskland har U. sin
bakgrund i Thomasius’ och Wolffs
gärning. För filosofins
populari-sering har redan deras strävan att
utforma sina läror på
modersmålet och skapa en tysk filosofisk
terminologi haft stor betydelse.
Ur allmänt kulturell synpunkt är
Lessing den centrala gestalten
inom den tyska upplysningen,
liksom han är dess måhända mest
betydande filosof. Vid sidan
av honom märkas bl. a. Moses
Mendelssohn, Tetens och Basedow.
— U:s teologi var
rationalistisk och moralistisk. Tysken Wolff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
