Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1645
Tysk litteratur
1646
större begåvning, ss. Len z,
Klinger, Friedrich M ü 1
-ler (”Maler Müller”), den
ss. konstkritiker ganska originelle
romanförfattaren H e i n s e m. fl.
Den mest betydande jämte Goethe
var S c h i 11 e r, vilken med det
revolutionära dramat Die Räuber
(1781) anslöt till Sturm und
Drang. Bägge närmade sig dock
så småningom antiken. Detta
nyhumanistiska skede inledes av
Goethes drama Iphigenie (1787)
och Schillers dikt Die Götter
Grie-chenlands (1788). Goethes
nyhumanism utvecklade sig till en
stel antikimitation — sitt främsta
och mest livskraftiga verk
skapade han i stället med Faust, där
han fullföljde den romantiska
linjen från sin ungdom —, under det
att Schillers dramer alltjämt
bi-behöllo ett inslag av romantik. Av
andra författare, som anslöto sig
till denna nyhumanism, märkas
idyll författaren Voss och den
högt begåvade lyrikern H ö 1 d e r
-1 i n. Sturm und Drang fortsatte
likväl ss. ett slags
sensationslit-teratur för medelklassen; särskilt
populära voro Kotzebues
tår-drypande dramer och L a f o n
-t a i n e s många romaner.
”Humoristiska” romaner skrevos av den
maniererade J. P. R i c h t e r
(Jean Paul). — Tiden
180 0—1 8 8 0. 1800-t. inleddes
med en ny litterär riktning: ”die
romantische Schule”. Denna
sammanhängde nära med den tyska
filosofin. Kant hade genom sina
kunskapsteoretiska
undersökningar dräpt 17OO-t:s
upplysningsfilosofi, men hans närmaste
efterföljare, F i c h t e och S c h e 1 1 i n g,
nöjde sig ej med de resultat, till
vilka Kant hade kommit, utan
byggde upp mer 1. mindre
fantastiska system. Nyromantikerna
togo intryck av båda och sökte
skapa en poesi, som framför allt
skulle vara fantasi. Deras ideal
var medeltiden, och i politiskt
avseende omfattade de vanl.
reaktionära idéer, medan de i moralen
snarast förfäktade anarkistiska
åsikter (se vid.
Nyromantik). De ledande voro
bröderna A. W. och F. v. S c h 1 e g e 1.
Hit höra vidare den tidigt
bortgångne Wackenroder,
T i e c k, v. Hardenberg
(Novalis), teologen och filosofen
Schleiermacher m. fl. En
senare, på sin tid högt skattad
romantiker var F o u q u é. De
mest betydande tillhörde dock ej
Schleglarnas kotteri. Dessa voro
den snillrike E. T. A. H o f f
-m a n n och v. K 1 e i s t, vars
dramer höra till det yppersta
inom tysk dramatik. Kleist var
en ivrig tysk patriot, och denna
patriotism, jämte förkärleken för
medeltiden, blev snart det enda,
som återstod av det nyromantiska
programmet. Denna patriotiska
strömning företräddes av E r n s t
Moritz Arndt, Körner
m. fl. Svärmeriet för
medeltiden yttrade sig i
samlandet av tyska folkvisor (Des
Knaben Wunderhorn, 1806—08, av
Arnim och Brentano) och
folksagor (Kinder- und
Hausmär-chen, 1812—14, av bröderna
G r i m m). Folkvisor samlades
ock av U h 1 a n d, som själv var
en betydande skald, särskilt ss.
balladdiktare. Han räknas till den
s. k. schwabiska skolan, vilken
särskilt odlade hembygdsmotiv.
Andra hithörande författare voro
K e r n e r och M ö r i k e. Även
litteraturhistorien och
språkforskningen kunna anses ss.
frukter av den romantiska rörelsen.
— Omkring 1830 kan denna likväl
sägas ha sinat ut. Inom
vetenskapen hade H e g e 1, som en lång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
