Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1643
Tysk litteratur
1644
polyhistorn L e i b n i z, skrev
sina arbeten på franska och latin,
ej på tyska. Emellertid börj ade nu
en ny rörelse, och i spetsen för
denna gick Gottsched, som i
Tyskland tog upp Boileaus
program, här riktat mot den andra
schlesiska skolans svulst och
onatur. Av vikt blev särskilt hans
kamp för teaterns reform. Han
och hans anhängare översatte
dramer från den klassiska franska
repertoaren, och dessa uppfördes
nu av ett bland de bättre
sällskapen, Neubers i Leipzig. Men
samtidigt med denna fransk-klassiska
rörelse började en annan, som har
en viss förromantisk anstrykning.
Väckelsen utgick från
bekantskapen med den engelska litteraturen,
särskilt Milton, och
sammanhängde även med den tyska
pie-tismen. De äldsta
representanterna för denna riktning voro
schweizare, den berömde botanikern v.
Haller, författare till den
beskrivande dikten Die Alpen, de
båda kritikerna B o d m e r och
Breitinger, som snart
invecklade sig i en förbittrad strid
med Gottsched, och den
sentimentale idyllförfattaren G e s s n e r.
Övriga anhängare av denna
riktning voro G e 11 e r t och den
ganska begåvade dramatikern
Johann Elias Schlegel,
som bl. a. började skriva
patriotiska tyska forndramer. Hit
kunna också räknas de s. k.
ana-kreontikerna G1 e i m och H a g e
-dorn. — Tiden 1 7 5 0—7 0.
Under dessa år utvecklas
litteraturen hastigt i förromantisk
riktning. I spetsen gick den
pietistiskt betonade Klopstock
med sitt stora religiösa epos
Messias samt sina nationellt
tyska dramer, och till honom
anslöt sig det s. k. ”Hainbund”, ett
patriotiskt religiöst förbund av
studenter i Göttingen (B ür ger,
V o s s, H ö 11 y m. fl.), som
särskilt vände sig mot den franska
kulturen. Även denna framträdde
nu i Tyskland i en ny form, näml,
ss. upplysningslitteratur.
Libertininslaget i denna kommer fram
hos W i e 1 a n d, hos vilken dock
även finnas starka inslag av
romantik, under det att
upplysningens stora humanitära idéer
fingo sin ädlaste och mest
begåvade representant i L e s s i n g,
vilken särskilt gjorde sig till en
tolk för upplysningens krav på
religiös tolerans (dramat Nathan
der Weise). över huvud kan sägas,
att Lessing är den, som skapat
det tyska dramat, och ss.
kritiker nedgjorde han
fullkomligt det fransk-klassiska dramat.
Samtidigt uppträdde W i n c k e 1
-m a n n med sina konsthistoriska
arbeten och framlade i dessa en
uppfattning av antiken, som
alldeles stred mot den franska
klas-siciteten. — Tiden 1 7 7 0—
180 0. Det stora genombrottet i
hela den europeiska litteraturen,
i Tyskland kallat ”Sturm und
Drang” (se d. o.), skedde omkr.
1770, huvudsaki. genom H e r d e r
och v. Goethe. I viss mån var
det den förre, som kastade fram de
banbrytande idéerna, men det var
den senare, som poetiskt utförde
dem. Ända sedan renässansen hade
det i stort sett ej funnits någon
lyrik. Goethe blev den förste store
lyrikern. Han bröt även med det
fransk-klassiska dramat och
skapade ett nytt (Götz von
Ber-lichingen, 1773), som väsentligen
anslöt till Shaksperes. Hans
roman Die Leiden des jungen
Werthers (1774) fick en oerhörd
betydelse för samtiden och kom
att beteckna känslolivets
genombrott. Till Goethe anslöt sig en
stor mängd författare utan någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
