Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegrafi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Telegrafi (Högf rekvensgeneratorer)
906
konstant amplitud), alstrade av [-högfrekvensgenerato-r-]
{+högfrekvensgenerato-
r+} e r. Den tidigaste av dessa är
den av dansken V. P o u 1 s e n
uppfunna
Ijusbågsgenera-t o r n. Denna grundar sig på den
”sjungande båglampan”, en
ljusbåge, parallellkopplad med en
svängningskrets. Enär ljusbågens
polspänning sjunker vid ökad
strömstyrka, blir anordningen
labil i elektriskt hänseende, så att
svängningar uppstå i kretsen.
För att frekvensen skall kunna
bli hög, måste ljusbågen reagera
hastigt för ström- 1.
spännings-ändringar, och den får därför
brinna i vätgashaltig atmosfär i
ett starkt, transversalt
magnetfält. Stationer med en
antenneffekt av icke mindre än 1,000 kw.
ha byggts enl. Poulsensystemet.
Ljusbågsgeneratorn har alltmera
utträngts av roter a n de h ö g
-frekvensmaskiner, som
direkt alstra högfrekventa
svängningar. Bland dessa märkes den av
E. Alexander son (se d. o.)
konstruerade generatorn, som ger
våglängder mellan 13,000 och
20,000 m. Den svenska
storstationen vid Varberg (Grimeton),
byggd 1924 för korrespondens med
För. Stat., är anordnad enl.
Alex-andersons system med generatorer
på 200 kw. Sändningen är riktad
genom en av flera avstämda
delantenner bestående s. k. m u 11
i’-pelantenn, som är över 2 km.
lång och uppbäres av 125 m. höga
torn. I Telefunkens
högfrekvens-maskin alstras i en generator
växelströmmar, vilkas frekvens
mångdubblas i
periodtransformatorer (se d. o.). Den tyska stor-
Fig-, 9. Induktiv (1), kapacitiv (2) och
direkt (3) koppling mellan kretsarna
I och II.
Fig, 10.
stationen i Nauen är utrustad
med dylika maskiner.
Svängnings-generatorer, s. k. r ö r s ä n d a r e
med generatorrör,
glödkatod-1. vacuumrör (se d. o.), ha
numera fått en vidsträckt
användning även inom T., såväl för
mindre sändare som för
storstationerna. I rörsändarna alstras
odämpade svängningar genom
induktiv, direkt 1. kapacitiv
återkoppling mellan ett rörs
galler-och anodkrets. Den ena kretsen är
utförd som en svängningskrets,
vars självinduktion och kapacitet
bestämma våglängden. Se vid.
Telefoni sp. 887.
Storstationerna använda relativt långa
våglängder, vanl. mellan 3,000 och
20,000 m. — För att på m o t
-tagningss ta t i o n e n
uppfånga de från sändaren utsända
vågorna är denna utrustad med
en antenn. Vid mottagning å
relativt korta avstånd påverkas
mot-tagarantennen av den våg, som
utbreder sig från sändaren längs
jordytan. Ä längre avstånd verka
huvudsaki. vågor, som från
sändaren utbreda sig snett uppåt,
träffat Heavisideskiktet (jfr
Heaviside) och genom
reflexion 1. brytning åter sändas ned
till jordytan. Vågornas större
räckvidd nattetid sammanhänger
med att Heavisideskiktets undre
gräns då befinner sig högre (på
80—100 km:s höjd) än om dagen.
Variationer i skiktets struktur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
