Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stämma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Stämma—Stämning
202
och brytes omväxlande strömmen
genom en elektromagnet mellan
skänklarna, vilket gör, att
ampli-tuden bibehålies konstant.
Stämma. 1. Sång- 1. talröst.
Se R ö s t. — 2. Alla i ett
musikstycke deltagande tonföljder.
Man skiljer mellan
huvudstämma (r e a’ 1 -,
principa’Istämma) och bi- 1.
fyllnadsstämmor samt
likaledes mellan över-,
mellan - och understämmor
samt solo- och k ö r s t ä m ■
m o r m. m. — Om S. i orgel se
d. o. — 3. Se Stämning. Jur.
— 4. En korporations, en
menighets etc. sammanträde, t. ex.
bolags-, kommunalstämma.
Stämmaskin,
träbearbetnings-maskin för stämning, d. v. s.
uttagning av fyrkantiga hål för
tappar o. d., med lockbetei (se
d. o.), som ofta även drar ut
spå-nen (är självrensande). Användas
icke självrensande lockbetlar,
måste i synnerhet i hårt trä
förborras. I dylika fall kombineras
borrning och stämning i en
stämborrmaskin, där
borren roterar inuti ett urtag i
lock-beteln.
Stämmodag, äldre benämning
å slutdagen av stämmotiden
1. andra liknande avtalstider (se
Lega sp. 352).
Stämning. Fys. och Mus.
Justering av de svängande
delarna i musikinstrument för att få
dem att avge bestämda toner.
Strängar stämmas genom att
spännas mer 1. mindre, tungpipor
genom att en mot tungan
anlig-gande stav för.skjutes, så att
större 1. mindre del av tungan
kan svänga fritt. Läppipors
tonhöjd bestämmes av deras
dimensioner. Till S. kan även räknas
förkortningen av en strängs
svängande del genom att strängen
nedtryckes mot underlaget å
lämplig punkt (fiol m. m.). Se vid.
Temperatur. Mus. — Jur.
En av behörig myndighet
utfärdad kallelse till en person att
inställa sig inför domstol ss. part
1. ss. vittne. I förra fallet går
S. ut på att den stämde skall
svara på ett mot honom av en
kärande (se Rättegång)
framställt yrkande, och med S.
betecknas också själva den
handling, som innehåller detta
yrkande. — S. å part sker därigenom,
att käranden till vederbörande
stämningsgivare (rättens
ordf. 1. annan av honom därtill
förordnad) inger en skriftlig
stämningsansökan, ställd
till vederbörande domstol,
innehållande redogörelse för
anspråket mot svaranden, begäran om
dennes instämmande till
domstolen samt yrkande om
förpliktande för svaranden att uppfylla det
framställda anspråket. Ä
ansökningen tecknar stämningsgivaren
stämningsresolutio’n,
varigenom svaranden förelägges
att å viss dag inställa sig inför
domstolen. Det ankommer
därefter på käranden att delgiva
svaranden stämningen. Detta kan
ske genom stämningsman,
som är en av domstolen
förordnad person för delgivning av
handling-ar o. d. och vars intvg
om delgivning av S. av lagen
tillerkänts vitsord. — I
civilprocessen är S. det regelmässiga
inledandet av rättegången och utgör
dessutom grundvalen för
densamma. I brottmål är den endast
ett av flera sätt att inleda
rättegången. Därvid är allmän
åklagare berättigad utfärda S. å den
han vill åtala. — S. å vittne är
icke obligatorisk för vittnets
hörande men måste föregå
användande av tvångsmedel mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
