Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ståthållarstriden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Ställverk—Stämgaffel
200
Ställningskrig. Del av de franska (t. v.)
och tyska (t. h., under artillerield
liggande) ställningarna vid Berry-au-Bac
(Frankrike) sept. 1915.
hand utsträckte sig till hav 1.
landgräns och därför ej kunde
strategiskt omfattas av
motståndaren, dels användningen av
moderna automatvapen, som i hög
grad ökade försvarets frontala
styrka. De till att börja med
enkla, lineära skyttevärnslinjerna
utbyggdes efter hand till
ställningar med ett flertal olika linjer
150—400 m. bakom varandra,
förenade med talrika
förbindelsevärn. Mellan och bakom
ställningar och linjer anlades
stödjepunkter av olika omfattning,
regelställningar för begränsande av
genombrott o. s. v. Sålunda
skapades stora befästa
terrängområden (stridsbälten) med ett
virr-varr av olika
försvarsanordning-ar. Djupet på ett dylikt bälte
kunde uppgå till omkr. 4 km.;
understundom ordnades ett
flertal stridsbälten bakom varandra.
Dylika ställningar, besatta av
väl utbildad trupp, besutto en
ofantlig defensivkraft. Under den
ständiga strävan att vinna
överlägsenhet över fienden
konstruerades under S. en mängd
specialvapen, som sedermera delvis även
kommit till användning för det
rörliga kriget, ss. pansarvagnar,
minkastare, eldsprutor, hand- och
gevärsgranater m. m. S.
fram-tvang även en stark utveckling
av flygvapnet, särskilt på grund
av kravet på systematisk
ställ-ningsfotografering från luften.
(Se vid. Mina, G a s k r i g samt
Världskriget.)
Ställverk, se Elektrisk
kraftstation sp. 914 och
Järnvägssignaler sp. 348.
Stäm, se Mörtsläktet.
Stämband, se S t r u p h u v u d.
Stämföring, sättet för de olika
stämmornas fortskridande i
fler-stämmig sats. Om av två
stämmor bägge samtidigt stiga 1. falla,
talar man om
parallellrörelse, om den ena stiger, medan
den andra faller, däremot om
mot rörelse samt, om den ena
ligger stilla och den andra stiger
1. faller, om sidorörelse.
Som en allmän regel för en god
S. gäller bl. a., att fortskridandet
skall ske i så små intervaller som
möjligt.
Stämgaffel, gaffelformigt böjd
stålstav, vilken, då den anslås
med filt- 1. korkklädd hammare,
ger en ton av mycket konstant
tonhöjd (se Ton). Nedtill förses
S. med ett skaft och fästes vanl.
på en r e s o n a’ n s 1 å d a, en
trälåda, öppen vid ena kortsidan,
vilken genom resonans förstärker
den av S. utsända tonen. Den
elek t rom agn e’ tiska S.
bär å ena skänkeln ett
kontaktstift; vid S:s svängningar slutes
Elektromagnetisk stämgaffel. Mellan
skänklarna elektromagneten, under dem
kontaktanordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
