Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sorby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1193
Sorby—Sorgebruk
1194
blad. Blommorna av rönn och
oxlar ha stark, frän lukt och
besökas av flugor. Frukterna
förtäras av fåglar, vilka sprida
fröna; för människan äro de av
ringa värde ehuru ätliga. Virket
är hårt och värdefullt för slöjd.
Sorby [så’bi], H e n r y, f. 1826,
d. 1908, engelsk geolog, grundade
den mikroskopiska tekniken för
petrografiska och metallografiska
undersökningar (se M e t a 11 o
-gr af i och Petrografi).
So’rdavala, fi. Sortavala, stad
i Viborgs 1., Finland, vid Ladoga.
Grekisk-katolsk ärkebiskop.
Betydande handel. 4,000 inv. —
Anlagt 1643, drev S. omfattande
svensk-rysk transitohandel, tills
det förstördes av ryssarna 1705.
Sordi’n (ital. sordina, av
sordo, stum), se Dämm are.
— S. användes ofta bildligt:
lägga S. på, dämpa (t. ex. en
glad stämning).
Sore’die, se Lavar.
Sorel [-rä’11]. 1. Agnès S.,
f. omkr. 1422, d. 1450, Karl VII:s
av Frankrike älskarinna. Den
stora politiska betydelse och
det välgörande inflytande över
konungen, som traditionen velat
tillägga S., har av forskningen
betvivlats. Fouquets (se ill. till d.
o. sp. 435) madonnabild återger
S:s drag. — 2. Albert S., f.
1842, d. 1906, fransk historiker,
prof, vid École libre des Sciences
politiques 1872, led. av Fr. akad.
1894. S:s huvudverk är L’Europe
et la revolution franqaise (8 bd,
1885—1904), i vilket han belyser
de europeiska makternas
ställning till franska revolutionen och
betonar kontinuiteten i
utrikespolitiken mellan 1’ancien régime
och revolutionsepoken. — 3.
Georges S., f. 1847, d. 1922,
fransk publicist, syndikalismens
främste teoretiker. S:s förnämsta
arbete är La décomposition du
marxisme (1908). S. gav det
teoretiska underlaget för ”direkt
aktion” i sina försök att skapa
”en proletariatets teori”. S. har
utövat ett starkt inflytande på
syndikalismen i Italien, där hans
läror givit upphov till en
särskild riktning under namn av
”sorelism”. — 4. Cécile (eg.
Céline) S., f. 1875, fransk
skådespelerska, anställd vid
Thé-åtre-Frangais, gift 1926 med greve
de Ségur. S. har med
utomordentlig teknik och
karaktäriserings-konst framträtt inom den
moderna franska repertoaren.
Sorge [så’rrge], Reinhard,
f. 1892, d. 1916 i världskriget,
tysk diktare, en av föregångarna
till den tyska expressionismen,
har bl. a. skrivit dramat Der
Bett-ler (1912).
Sorgebruk, bruk, som vid
dödsfall iakttagas av närstående
efterlevande ss. symboliska
uttryck för saknaden. De inom den
västerländska civilisationen mest
genomgående S. äro sorgklädseln
(vanl. svart med inslag av vitt)
samt blomsterhöljningen av
båren. På primitivare stadium ha
S. vanl. rituell karaktär. Ofta
avse de att förjaga de dödas andar,
så t. ex. seden hos vissa
indianstammar att med käppar slå på
dödsrummets väggar 1. den
sibiriska seden att kasta en glödande
sten efter liktåget. Även andra
S., vilka kunde te sig ss. direkta
uttryck för sorg, torde från
början vara framsprungna ur
fruktan 1. vördnad för den döde och
tecken på ett slags ceremoniell
dödskult (se d. o.). Sålunda torde
fastan urspr. bero på
föreställningen, att allt i den dödes
närhet blivit tabu. Att beströ
huvudet 1. hela kroppen med stoft
och aska har, liksom seden att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
