Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sonometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191
Soracte—Sorbus
1192
Sorbus suecica.
re, högst), sopranstämma,
den till tonläget högsta
stämman i sång, förekommer hos
kvinnor samt hos gossar före
målbrottet. Stämomfånget, som
växlar, rör sig ungefär mellan c1
och f3 (1. fiss3; jfr Oktav). En
djupare S. (f eller a—f2 eller a2)
kallas mezzosopran.
Sora’cte, antikens namn på
Sora’tte, berg i Latium, Italien,
40 km. n. om Rom. 690 m. ö. h.
Sora’nos från E f e s o s,
grekisk läkare under 2:a årh. e. Kr.,
den ledande auktoriteten för c:a
1,500 år framåt i fråga om
förlossningskonst, kvinno- och
barnsjukdomar.
So’rber, se Slaver sp. 981.
Jfr även Slaviska språk.
So’rbet (av arab, sjerbet,
dryck), turkisk dryck av
citronsaft, russin, socker m. m.; även
glace, i vilken vin 1. likör ingår.
Sorbi’t. Kem. Sexvärd alkohol,
som förekommer i rönnbär och
vid oxidation ger druvsocker. —
Metall. Se Stål.
Sorbonne [-bå’nn], benämning
på Parisuniversitetets filosofiska
och naturvetenskapliga fakulteter
jämte några andra
undervisnings
anstalter. S. leder sitt ursprung
från det teologiska kommunitet,
som 1253 grundades av Robert de
Sorbon, Ludvig den heliges
biktfader. Från 1500-t. blev S.
benämning på teologiska fakulteten i
Paris i dess helhet. S. upphävdes
1792 men återupprättades 1808.
Det var sedan dess ej längre
enbart teologiskt, och efter
skilsmässan mellan stat och kyrka
1905 finnes ingen teologisk
fakultet. — S. var tidigare inrymt
i ett stort, av Jacques Lemercier
på Richelieus initiativ uppfört
byggnadskomplex. Av detta
kvarstår numera i ursprungligt skick
endast den vackra, 1635—56
uppförda Sorbonnekyrkan (se
ill. till Fransk konst sp.
577). Själva
universitetsbyggnaden ombyggdes fullständigt 1884
—89 av H. P. Nénot. I det inre
märkes den s. k. stora
amfitea-tern med fresker av Puvis de
Chavannes.
Sorbo’s, se Socker sp. 1128.
So’rbus, växtsläkte (fam.
Rosa’ceae), ofta inräknat i
släktet Py’rus (jfr Päronträd
och Äppleträd). Hithörande
äro träd 1. buskar med
skenfrukter av samma typ som äpple och
päron fast mycket mindre. R.
aucupa’ria, rönn, med
parbla-diga blad, vita blommor i
kvastlika blomställningar och röda,
mycket sura frukter (rönnbär),
är allmän i skogsdungar o. d.
över hela Sverige. R. sue’cica,
oxel, med grunt flikiga, under
gråludna blad, vita blommor och
röda, mjöliga, något söta frukter,
är rätt allmän i s. och mell.
Sverige i ängsbackar o. d.;
odlas ofta. Sällsynta äro R. a’ria,
v i t o x e 1, med hela, sågade,
under vitludna blad, och R. fe’nnica,
rönnoxe 1, med nedtill
par-bladiga, upptill grunt flikiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
