Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolfilm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Skolfilm—Skolplikt
846
got tvivelaktiga moral började
man under reformationstiden
skriva nya, mera präglade av
kristen livsåskådning. Viktigast
bland de tidigare S. var den
nederländske humanisten
Gna-phæus’ Acola’stus (1529), vilket
efterbildades över hela Europa
(bl. a. i Sverige av Samuel Petri
Brasck). Andra betydande S.
skrevos av Macropedius, Frischlin
o. a. Ämnena äro ofta tagna ur
den bibliska historien, men även
motiv ur samtidens liv behandlas.
Inom de katolska länderna är den
viktigaste formen av S. den som
uppstod inom jesuitorden (jfr
Jesuitd ram a t). — I
Sverige omtalas S. första gången
1575 i ordinantian för
undervisningen. Skol- och studentkomedier
voro sedermera vanliga 1600-t.
igenom; längst torde de ha
kvar-levat vid Tyska skolan i Sthlm,
där pedagogen J. B. Steinmeyer
långt in på 1700-t. lät sina elever
uppträda i dramer.
Skolfilm, film, vilken ss.
åskåd-ningsmedel användes i
undervisningens tjänst, särskilt i geografi
och naturkunnighet. Allt flera
skolor skaffa sig egna
filmapparater och bli därigenom i stånd att
direkt anknyta förevisningarna
till undervisningen. Film
anskaffas vanl. genom förhyrning. Den
största uthyrningsverksamheten i
vårt land bedrives av Svenska
Skolmuseet och Svensk
filmindustris
avdelning för bildningsfilm,
båda i Sthlm. 1927 grundades
Förbundet Svensk U p p
-1 y s n i n g s f i 1 m, som utgör en
centralorganisation för arbetet
med filmens användning i
skolornas och den allmänna
folkbildningens tjänst.
Skolhem, ibland liktydigt med
skyddshem (se d. o.), numera hu-
vudsakl. ett av skoldistrikt
upprättat internat för skolbarn, som
bo på långt avstånd från skola, S.
finnas f. n. blott i Norrland efter
mönster av arbetsstugorna (se d.
o.) och erhålla statsbidrag.
Sko’lier (grek. skoTia, av
skole’, se Skola), sing.
sko’-1 i o n, de antika 1. medeltida
kommentatorernas i marginalen till
handskrifterna upptecknade
förklaringar till antika
litteraturverk. På S. grundar sig delvis
vår kunskap om antikens
vetenskap. — S k o 1 i a’ s t, författare
av skolier.
Sko’lier (grek. sko’lia, av
sko-lio’s, krokig; möjl. hänsyftande
på S: s till formen oregelbundna
karaktär), sing. s k o’ 1 i o n, hos
antikens greker ett slags
bordsvisor, vilka sjöngos av
bordsgästerna.
Skolio’s (grek., krokig), se
Ryggradskrökning.
Skolkök, se Huslig
ekonomi. Det ämne, vari
skolköks-undervisning ingår som det
väsentliga, benämnes numera vanl.
hushållsgöromål.
Skollovskolonier ha till syfte
att bereda fattiga och klena
skolbarn från städerna tillfälle att
genom vistelse i det fria,
kroppsrörelse, bad m. m. vinna hälsa
och krafter. S. stå vanl. under
lärares och lärarinnors ledning.
Medel till bekostande av S.
er-hålles ofta genom anordnande av
Barnens Dag (se d. o.).
Skolning, utplantering av
plantor pä större avstånd för att
befordra kraftigare utveckling.
Förnyad S. kallas omskolning.
Skolområde, se
Skoldistrikt.
Skolordning, se S k o 1
-stadga.
Skolplikt 1. skoltvång,
skyldighet för föräldrar o. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
