- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
843-844

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsöre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

843

Skol—Skoldrama

844

och. mineralfärgämnen och
järn-vitriollösning, som ökar glansen.
Blanksmörjan har, bl. a. på grund
av sina otillräckligt skyddande
egenskaper alltmer undanträngts
av S., vilka alla innehålla vax
samt äro fria från syror. De
kunna vara vattenfria,
framställda av i terpentinolja e. d. upplöst
vax och t jär färgämnen, 1.
vatten-haltiga, bestående av i en
alkali-lösning uppblandade, delvis
förtvålade vaxarter samt färgämnen.

Skol, se M u r sp. 358.

Skola ( av grek, skole’, eg.
ledighet, som kan användas till
lärda sysselsättningar),
undervisningsanstalt, -lokal; fostran
(”fattigdomens S.”) ; metodisk
utbildning (”den högre S.”) ; lärjunge-,
anhängarskara (”den
nyromantiska S.”) ; se även Skolning
och T r ä d s k o 1 a. •— Vara
skolad, ha metodisk utbildning
och träning.

Skola’rk ( av grek. a’rkein,
härska), under antiken
benämning på föreståndare för en
filosofskola.

Skolastici’sm, stundom
detsamma som skolastik; filosofisk
1. i allm. vetenskaplig
spetsfundighet, spec. ivrigt uppgående i
vetenskapliga petitesser och
hår-klyverier (jfr
Medeltids-filosofi sp. 1426).

Skolasti’k, se
Medeltids-filosofi sp. 1421—27. —
Skola’ stis k, som avser 1.
hör till skolastik 1. skolasticism
(se d. o.). — S k o 1 a’ s t i k e r,
filosof av den skolastiska
riktningen ; vetenskapsman, som
hemfaller åt skolasticism.

Skolavgifter, avgifter, som
vid vissa skolor erläggas av
lärjungarna. I privatskolor utgöra
skolavgifter en viktig grundval
för dessa skolors ekonomi. Vid
statens allm. läroverk erlägger

lärjunge dels en
inskrivningsavgift å 10 kr., som fördelas mellan
läroverkets biblioteks- och
mate-rielkassa, dess ljus- och vedkassa
och dess byggnadsfond, dels
terminsavgift till statsverket å 20
kr. i realskolan och 30 kr. i
gymnasiet samt terminliga avgifter
till ljus- och vedkassan,
biblioteks- och materielkassan samt
premie- och fattigkassan. Dessutom
erlägges i examensavgift vid
anmälan till realskolexamen 10 kr.
och vid anmälan till
studentexamen 20 kr. I fråga om flertalet av
dessa avgifter kan befrielse
meddelas åt obemedlade och
nedsättning åt mindre bemedlade
lärjungar. Folk- och
fortsättningsskolor-nas undervisning är avgiftsfri.
Principiellt gäller detta också om
högre folkskolor och kommunala
mellanskolor. I dessa kunna
likväl efter medgivande av K. M:t
upptagas terminsavgifter, dock
icke av obemedlade lärjungar.

Skoldistrikt, de territoriella
enheter, i vilka riket är indelat
för .folkskole- och
fortsättnings-skolundervisningen. I regel bildar
varje kyrkoförsamling ett S.
S. anskaffar skolhus, tillsätter och
avlönar lärare m. m. Innehåller
ett S. flera skolor, delas det i
skolområden, ett för varje
skola. Är skolan inom ett
skolområde flyttande, delas det i
s k o 1 r o t a r, en för envar av de
stationer, mellan vilka skolan
flyttar.

Skoldrama, en tidigast under
medeltiden uppträdande genre
inom dramat, kännetecknad
därigenom att den har direkt
pedagogiskt syfte och tillkommit
för att framföras av skolelever. I
äldre tid uppfördes vanl.
skådespel på latin, varvid i regel
Teren-tius’ komedier kommo till
användning. På grund av dessas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free