Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skiljedom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Skiljedom
786
förteckning uppförda personer,
av vilka varje signatärmakt
utnämner högst 4, men om enighet
dem emellan råder, kunna de
utse andra personer. Vinnes ej
enighet, utser varje part två
skiljedomare, som finnas
upptagna å förteckningen. Dessa
välja en opartisk skiljedomare
som ordf. Regler givas vid. för
det fall, att val av ordf, på
denna väg ej kan nås. Varje
avgörande träffas efter enkel
majoritet. Något rättsligt tvång att
underkasta sig domstolens beslut
finnes ej. Ej heller förekommer
någon möjlighet att få tvisten
ånyo prövad, för så vitt parterna
icke i det dem emellan
ingångna skiljeavtalet (kompromissen),
vari bl. a. tvistens föremål skall
fixeras, förbehållit sig att inom
viss tid begära revision av domen;
dock må sådan ansökan endast
stödja sig på nya fakta, och
domstolen avgör, om sådana äro
förhanden. Bland märkligare fall, då
Haagdomstolen tagits i
användning, kunna nämnas Englands,
Tysklands och Italiens m. fl.
makters konflikt med
Venezuela rör. indrivning av
fordran 1903, Casablancaaffären 1908
(se Casablanca) samt
tvisten om Grisbådarna (se d. o.)
1908—09. — Efter
Haagkonven-tionen ha de flesta civiliserade
stater direkt med varandra
ingått skiljedomstrakta-ter. 1913 voro enl. uppgift i
kraft 127 s. k. generella
skilje-domsavtal samt därjämte 135
andra traktater (handels- och
sjöf artstraktater o. d.) med
skiljedomsklausul. I allm.
stadgades, att S. skulle vara
obligatorisk, endast om tvistens
föremål vore av rättslig art och om
vissa uppgivna intressen (ss.
”livsintressen”, ”integritet och
oavhängighet” 1. ”nationens ära”)
ej berördes av tvisten. Före
världskriget funnos helt få
skilje-domstraktater, enl. vilka alla
slags tvister skulle hänskjutas
till S. Danmark gick i
spetsen genom att ingå avtal av
denna typ med tre olika
makter 1904—07. —■ Mot
Haagdomstolen restes tidigt vissa
befogade anmärkningar. Då de
tvistande parterna ofta insatte egna
undersåtar som domare, blev
resultatet av S. ofta mera en av
politiska synpunkter dikterad
kompromiss än ett uttryck för sträng
rättstillämpning. Vid.
äventyrades med växlande domare
kontinuiteten i det internationella
rättsväsendet. Redan under andra
Haagkonferensen 1907 överlädes
om möjligheten att skapa en
verklig fast internationell
domstol, vilken först 1920 kom till
stånd under benämningen Fasta
mellanfolkliga
domstolen i Haag (se
Nationernas Förbund sp. 638 f.).
— I senare skiljedomstraktater
kan man konstatera, att med
avseende å rättstvister skilj
edoms-förfarandet tenderat att göras
alltmer obligatoriskt, under det
att obenägenhet att hänskjuta
intressekonflikter till
skiljedomsförfarande alltjämt synes vara
förhärskande, då dessa tvister av
helt naturliga skäl anses mera
ägnade att underkastas ett
förlikningsförfarande, som man sökt
stärka genom införande av fasta
förlikningsnämnder. I de fall, då
undantagslösa obligatoriska
skiljedomstraktater slutits, har
också förhållandet mellan de
kontra-herande varit sådant, att några
allvarliga intressekonflikter ej
voro att befara dem emellan. I
de i Locarno (se d. o.) avtalade
skiljedomstraktaterna hänvisar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
