Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skifte av jord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Skiftesbruk—Skiljedom
784
sig 1. sammanlägges med annan
fastighet. Med ägostyckning
överensstämmer avstyckningen
där-utinnan, att densamma
konstruerats ss. en lantmäteriförrättning,
med jordavsöndring däri, att
stamfastigheten kvarstår ss.
bärare av mantalet. Ändringarna i
fråga om laga skifte äro många
och ingripande. Samma
processförfarande som i skiftesstadgan
har bibehållits.
Ägodelningsrät-tens domskrets har emellertid
blivit domsagan i st. f. häradet 1.
tingslaget. Lagen om
sammanläggning av fastigheter innebäi’
en av den nya lagstiftningens
mest betydelsefulla och gagnande
resultat. Den torde komma att
medföra, förutom besparing i
kostnader, att en ändamålslös
uppdelning av jorden förekommes.
Sammanläggning kan ske såväl i
samband med laga skifte som
oberoende av sådan förrättning.
Skiftesbruk, se Växtföljd.
Skiftesvitsord, behörighet att
söka och erhålla laga skifte.
Skiftet, namn på det farvatten
mellan östersjön och Bottniska
viken, som åtskiljer åländska och
finska skärgårdarna.
Skiftnyckel, se S k r u v n y c
-kel.
Skikt, se M u r sp. 358.
Skiktade bergarter, se
Sediment är a bergarter.
Skiktfog, s k i k t y t a.
gränsen mellan två lager i en
sedi-mentär bergart.
Skiktning, se S t r u k t u r.
Skildkönad, enkönad.
Skflfingarna (av Skjalf, trol.
ett uppländskt ortnamn), i
Beowulfkvädet och Ynglingatal
benämning på svearnas gamla
konungaätt, hos Snorre
Sturlas-son kallad Ynglingarna.
Skilieavtal,
skiljedoms-avtal, överenskommelse mellan
parter i en tvistefråga 1. en fråga
om ersättning för skada, tillfogad
genom brott, att hänskjuta frågan
till avgörande genom s. k.
skilje-mannaförfarande (se d. o.) i st. f.
av domstol. Om den särskilda art
av S., som förekommer vid
tvister mellan arbetare och
arbetsgivare rör. tillämpning av
arbetsavtal, se Medling i
arbets-tvister.
Skiljedom. 1. Processr. S. 1.
s k i 1 j e m a n n a d o m, till
skillnad från förlikning (se d. o.),
det utslag, som av skiljemän
fälles i en fråga, som hänskjutits
till s. k. skil jemannaförf ar ande
(se d. o.). Överexekutor förordnar
om verkställande av S. efter
ansökan. — 2. Folkr. Ett av
skiljedomstol träffat avgörande
av tvister stater emellan. Redan
i forntiden förekom S. och under
medeltiden liksom under 1600- och
1700-t. ingick ofta i mellan olika
stater slutna traktater
bestämmelse om att tvister rör.
tolkningen av överenskommelsen
skulle avgöras genom S.
Fredsrörelsen (se d. o.) ökade avsevärt
intresset för skiljedomssaken. Sin
praktiska utformning fick S. först
genom den första
fredskonferen-sen i Haag 1899, då en vid andra
fredskonferensen 1907 (se
Haag-konferenser) sedan
reviderad konvention om fredligt
biläggande av internationella tvister
antogs. En rad stater, däribland
Sverige, överenskommo att
upprätta en permanent
skiljedomstol (fr. C our
perma-nente d’arbitrage) i Haag.
Denna konvention har sedermera
ratificerats av nästan alla
civiliserade makter. Användandet av
S. är fakultativt.
Skiljedomstolen i Haag skapas för varje
speciellt fall. De tvistande kunna
välja skiljedomare bland å en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
