Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här träder det obetingade, det, som vi icke kunde
nå med vårt teoretiska förnuft, fram för oss som en
praktisk fordran. Etiken är grundvalen för religionen, för tron
på Gud, icke tvärtom, som det vanligen påstsås. Hur Gud
regerar, veta vi icke, men att han styr, det måste på dessa
angifna grunder stå för oss som visst och säkert. Då
vi blott i vår moraliska vilja äga ett sant förhållande till Gud,
kunna vi endast genom ett rätt handlande tjäna honom.
Hvarje tro, som genom yttre tecken söker ära Gud och
vara honom behaglig, är öfvertro. Kyrkans lära skall så
småningom göra sig själf öfverflödig. Den må tills vidare
vara nödvändig, men att fastslå vissa dogmer som
oföränderliga sanningar, måste betraktas som en förbrytelse mot
den mänskliga naturen, hvars ursprungliga bestämmelse
består just i utveckling till högre och högre upplyst
förstånd.
Icke blott viljans frihet och Guds försyn höra till
Kants praktiska postulat utan också själens odödlighet, som
grundar sig på denna uppgift att utveckla oss, hvilken måste
anses vara oss förelagd, och att — etiskt talat — närma oss
vår viljas öfverensstämmelse med de moraliska lagbuden,
hvilket allt kan ske endast under förutsättning af en i det
oändliga fortvarande existens. Denna öfverenstämmelse,
som är den fullkomliga dygden, är också det yttersta
villkoret för det högsta godas förverkligande.
Kants »moraliska bevis för friheten, odödligheten och
Guds existens» äro inga vetandets bevis utan trons, men de
praktiska postulaten äro betingelser för det sedliga lifvet
och måste hållas för sanna, ehuru de teoretiskt äro
omöjliga att förklara.
Medan morallagen kräfver pliktenlighet icke blott hos
handlingen utan äfven i den handlandes sinnelag, är den
juridiska rättvisan tillfredsställd, om lagen åtlydes — oafsedt
lydnadens motiv. Kants straffrättsliga åsikter grunda sig
på vedergällningsteorin: öga för öga, lif för lif. Politiskt
sedt är Kant demokrat, han fordrar frihet i det offentliga
meningsutbytet och ser häri det säkraste medlet att före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
