Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säd, som föll på stengrunden samt* bland törnena. Likaså
framställningen i Eb. 6: 4—8 och 10: 26—31. Det går an att komma under
ljusets inflytande, "undfå kunskapen om sanningen", att "smaka den
himmelska gåvan, det goda gudsordet, den tillkommande tidsålderns
krafter", att på sitt hjärta erfara den Helige Andes kraft, med andra
ord, att hänföras, i känslan berusas och ryckas med, och efter allt
detta framstå såsom den jordmån, vilken indruckit himmelens regn
och mottagit solens livgivande, värmande strålar och ändock bär
endast törnen och tistlar, sig själv till förbannelse och elden till näring.
Att i en sådan ytlig mening omvända sig för att inom kort tid
"avfalla" (parapiptein) är vad i alla tider skett, isynnerhet vid större
andliga rörelser. Dessa människor bliva sedan otillgängliga, förstockade,
förhärdade och kunna icke "åter förnyas till bättring" (metanoia).
Det verk, som försiggick med och i dem, var en sinnesändring, en
bättring, en förändring, en omvändelse, men icke den sanna. Hjärtat blev
aldrig den "godä jorden" (jordmånen), som bar vare sig trettio,
sextio» eller hundrafalt, utan ett oomskuret stenhjärta, en förtorkad och
förbränd sandhed, som slukade både regn och sol från himlen, utan att
visa annan erkänsla än att såsom alltid bjuda på törnen och tistlar.
Den onde anden hade på grund av de himmelska krafter, som
tillfälligtvis fått överhand, såsom Jesus säger, "farit ut från människan" och
begivit sig ut på en lustvandring, men blott för att återvända, och när
han kommer tillbaka och på nytt likasom tager sitt hus i besittning,
så har han sju andra onda andar med sig, som äro värre än han själv,
och de gå in och bo där, och den människans sista varder värre än
det första (Mtt. 12: 43—45). Detta sade Jesus med tanken på sin
egen verksamhet med under, krafter och tecken bland judarna, men
det har tillämpning på alla tider och framställer för oss i bild
evan-gelii, sanningens och Andens makt och inflytande bland det syndiga
människosläktet. Även på sådana, som aldrig bliva i verkligheten
omvända, utövas genom Guds ord ett så märkligt inflytande, att Satan för
en tid likasom måste rymma fältet, under det hans tjänare och
tjänar-innor slå in på omvändelsens, sinnesändringens, trons och
rättfärdighetens väg, men det är tyvärr endast tillfälligt och icke av hjärtat,
vadan "den onde" återfår sitt fulla inflytande igen, sjufalt mäktigare
än han tillförne var.
Omvändelse användes även i betydelse av upprättelse ifrån fall, då
fråga är om en pånyttfödd, som fallit och står upp igen, såsom när
det heter till Petrus: "Jag har bett för dig, Simon, att din tro icke
631
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
