Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Ef. 1: 22) — är Adams och människosläktets huvud såsom skapare,
uppehållare och återlösare (Kol. 1: 16—18). Genom hans lydnad —
motsatsen till Adams syndafall — har det kommit till en
rättfärdig-görelsedom för alla människor (18, 19). Kristus har med sin
görande och lidande lydnad lyftat från mänskligheten den dom till
fördömelse, som vilade över densamma såsom en följd av Adams olydnad.
Ingen, vare sig liten eller stor, man eller kvinna, blir fördömd eller
går förlorad för syndafallets skull — den för släktet gemensamma
synden— ty Adams olydnad motväges av Jesu lydnad, Adams
syndighet av Jesu helighet. Till försoning för släkförbrytelsen har Jesus
givit sitt liv såsom lösen. Adams och släktets liv räddades.
Fördömelsen såsom straff för paradisbrottet blev utplånad. Fördömelse
blir nu en följd av medveten, personlig överträdelse eller av
förkas-telse i otro av den i Kristus erbjudna frälsningen. Tänk vad Kristus
såsom "medlare" uträttade i sin förnedring på jorden! Och när nu
Gud Fader i sin Son försonat världen med sig själv, efter att hava
upprättat fred genom blodet på hans kors och på korset dödat
fiendskapen eller gjort slut på söndringstillståndet såsom en följd av
syndafallet, är det att undra, att Paulus och hans medarbetare, som hade
kallelsen att predika "försoningens ord", ivrigt uppmanade
människorna att för sin del intaga en rätt ställning till Gud och göra sig
delaktiga av välsignelserna i det förlikningstillstånd, som Gud själv i
Kristus upprättat mellan sig och världen? "Försonens, låten försona
eder med Gud!" — säger han, vilket enligt Charles Hodge’s förklaring
betyder: "Mottagen den erbjudna förlikningen!"
"Medan vi ännu voro svaga (i ett hjälplöst tillstånd, i saknad av •
andligt liv), led Kristus döden för oss ogudaktiga" (Rm. 5:6); "Gud
bevisar sin kärlek till oss däri, att Kristus dog för oss, medan vi ännu
voro syndare (oomvända). Ty om vi, medan vi voro Guds ovänner
(echthroi). blevo försonade med honom genom hans Sons död, så
skola vi, sedan vi blivit försonade (sedan ett förliknings- eller
fredstillstånd upprättats i Kristi död), ännu mycket mer bliva frälsta
(fortgående och slutlig frälsning) i och genom hans liv"( Rm. 5: 8,
10). Paulus skiljer förlikningshandlingen genom döden på korset till
tiden från sin och romarnas omvändelse. "Guds ovänner" eller
"fiender" kan förstås på två sätt, antingen, så, att brevets läsare och
författare vid tiden för förlikningen voro föremål för Guds ovänskap,
ogunst eller vrede, Gud var deras ovän, eller så, att de voro fientligt
sinnade mot Gud, fiender till Gud. Det senare är ju självklart, om de
551
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
