Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställa det till en lycksalig gemenskap med sig. Det kunde icke ske
med att upphäva den gudomliga lagen, som belagt olydnaden med
dödsstraff och fördömelse. Barnets liv kunde räddas endast på ett
sätt, genom att en annan dör i den brottsliges ställe och gottgör
förbrytelsen. Och så stor var Guds kärlek till världen, att han i döden
för dess frälsning utgav sin egen enfödde Son (Jh. 3: 16), icke
"skonade" sin egen Son, utan utgav honom för oss alla (Rm. 8: 32),
sände honom till försoning (hilasmos) för våra synder (1 Jh. 4: 10), till
att vara världens Frälsare (1 Jh. 4: 14). Det är på så sätt Gud i
Kristus förlikte eller försonade världen med sig själv, icke tillräknande
människorna deras synder (2 Kor. 5: 18), därtill bevekt av sin
oändliga kärlek, av förbarmande med den dödsdömde, som genom blodet
på korset, det dyra pris, som utgavs i stället för hans liv, återlöstes
från vredesdomen, varigenom grunden var lagd till återupprättande av
det forna fredstillståndet. Gud kunde utan kränkning av sin
rättfärdighet träda i förbindelse med den dödsdömde, frikänd från domen,
och upptaga honom i sin faderliga ynnest. De söndrade parterna
å-terförenas i Kristus. Ingen annan än Gud själv kunde vara upphov
till en sådan förlikningsplan. Domen över människan, som överträtt
förbudet, var evig fördömelse, från vilken hon icke kunde köpa sig
fri. Gud, som ville bereda henne möjlighet till räddning, visste en
väg, på vilken han kunde förlika världen med sig själv. Det kunde
ske "i Kristus". Gud själv, såsom den andre personen i gudomen, blir
människa, övertager i sin syndfria natur såsom människa den fallne
Adams och hans söners syndaskuld, framställer inför den gudomliga
lagen, som omutligt kräver mänsklig fullkomlighet, helighet,
framställer, vi upprepa det, en syndfri, en helig karaktär, ett syndfritt, ett
heligt liv i ord och gärning samt utplånar släktförbrytelsen i paradiset
med offret i döden av sig själv, av sitt eget blod. Detta är Gud Faders
gärning, Guds egen väg att med sig själv försona världen, det i synd
fallna människosläktet. O, vilken Gud, så hög i sin plan, så
outgrundlig i sin visdom, så stor i sin gärning! Med en mästares hand har
Paulus i romar-ebrevets femte kapitel skildrat detta återlösningens stora
drama. Synden i människovärlden härledes från Adams fall, som var
en lagförbrytelse, olydnad. Adam är människosläktets huvud såsom
dess stamfader. Adams synd är en släktsynd. "Alla syndade", då genom
en enda människa synden kom in i världen (v. 12). Adams syndafall
ledde till en fördömelse över alla människor (16, 17). Jesus Kristus
är en motbild till Adam. Jesus Kristus — "huvudet över alla ting"
550
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
