Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalkarlen ock Norr)andningen, till hvilkas aflägsna bygder den
moderna civilisationen med dess både fördelar och lyten
långsammare tränger fram, förete ännu i denna dag mycket
gammaldags i seder och lefnadssätt, men deijemte äfven den
gammaldags redbarhet i charakteren, som i de sydligare landskaperna
redan betydligt förlorat sig. Längst uppe i Norden betar Lappen
ännn sin rehnhjord, dömd till undergång och knappast genom
några matta tagoljud påmind om den tid, då hans fader voro
hela det vidsträckta landets obestridda herrar.
Men hos alla de olika landskapernas innevånare finnes det
dock, alla de små skiljaktigheterna till trots, gemensamma drag,
som visa. att de äro alla af ett blod, att Sverige är deras
gemensamma moder. Medelklassen, som i våra dagar allt mer
bestämmer nationernas öden, skiljer sig här icke från samma
klass i andra länder; men nationens kärna, bondeståndet, nr
hvilket alla de öfriga klasserna utgått. — »biskop skall
bondeson vara« hette det till och med, — har i det egentliga Sverige
aldrig bnrit lifegenskapens eller träldomens tunga fjettrar, utan
alltid bibehållit sin sjelfständighet och derigenom fått ett annat
skaplynne än i de länder af Europa, der sådant varit
förhållandet. Särdeles inom detta stånd hafva de vackra charaktersdrag
bibehållit sig, som i alla tider utmärkt Svenska folket:
gudsfruktan, redbarhet laglydnad, sedlighet, förnöjsamhet,
arbetsamhet och gästfrihet, men också de charaktersfel, för hvilka
Svensken i alla tider och icke med orätt varit beskylld: afund sins
imellan och mot de högre, misskännande af egna fördelar och
alltför stor aktning och beundran för allt utländskt. Imellertid
torde äfven dessa lyten småningom försvinna, enär upplysta
regeringar göra allt för att utbreda bildning och kunskaper,
hvar-jemte allmogen sjelf allt mer lär sig att rätt uppskatta och
sätta värde på de fördelar, som landet eger, att tillgodogöra de
rika hjelpkällor, som hittills varit försummade eller
ouppmärksammade. I trots för motståndet från en reaktionärt sinnad
statskyrka, som icke kan finna sig i den nya tidens sträfvanden,
har kännedomen af den allmänna bildningens elementer redan
blifvit spridd till den stora massan af befolkningen, hvilken icke
allenast nästan mangrannt kan »läsa och skrifva«, utan äfven
tillegnat sig ett vetande, hvilket man i andra länder högst sällan
’finner i bondehyddan. Redan den nu ändtligen upphäfda
ståndsriksdagens bondestånd gjorde på utländska åhörare af dess
förhandlingar ett intryck, som skulle de afhört en rådplägande
senats öfverläggningar, och om än den ofta förespeglade
far-hogan för ett »bondregemente« är en chimér, torde det dock
vara säkert, att i de nya Kamrarne den Svenska bonden skall
häfda sin rätt till deltagande i ledningen af fäderneslandets
öden lika mycket som den tiden, då hans stånd enligt grundlag
innehade en fjerdedel af lagstiftande magten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
