Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 7 Augusti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta språk påminner äfwen om ett särskildt förhållande med
enfaldiga, redliga nådebarnen. De tro wäl sina synders förlåtelse,
men under och med detsamma hafwa de något annat (såsom de tycka),
hwaröfwer de qwälja och bekymra sig — något, som de icke komma ihåg att
anse för synd, utan det är någon swaghet, någon brist i christendomen,
något fel, eller hwad det skall kallas. De säga: Nog tror jag, att
Gud förlåter mig alla synder, men jag är så swag, har den och den
swagheten o. s. w. Nu säger Herren här, att det hör allt under en
titel: synder. "Ingen inwånare skall säga: jag är swag; ty folket, som
bor deruti, skall hafwa syndernas förlåtelse;" och denna förlåtelse
borttager eller öfwertäcker all swaghet. Hwilken är den swaghet, som icke
är en synd? Lagen kräfwer ju hela menniskan, hjertat, tankarna,
känslorna; derföre anklagar den ock allt, hwad dessa göra, när det strider
emot ordet. Äfwenså: månne icke bristerna i din christendom äro synder?
Är det icke synd att wara kallsinnig, wara trög till ordet och bönen, feg
i bekännelsen o. s. w.? Men allt, hwad fom är synd, hör under
syndernas förlåtelse. Det står icke, att Christus försonade handens eller
tungans synder, utan hela menniskans alla synder. Derföre, så länge du
blir i Christus genom tron, då du ock alltid lider af synden, wakar, beder
och strider emot henne, så "är intet fördömligt" hos dig, utan
förlåtelsen sträcker sig öfwer allt, hwad du är och har.
Öfwer detta ämne säger wår käre Luther: "Man bör wäl fatta
den läran, så att man håller alldeles så före, att wår fromhet inför
Gud består deruti, att wi åtnjuta syndernas förlåtelse. När menniskan
will handla med Gud, bör hon weta, att hwarken hennes synd eller
fromhet gäller något." När det gäller, att jag skall göra något, tänka,
tala och lefwa inför Gud eller inför menniskor, då will jag wara from,
akta mig för synden och göra många goda gerningar; men så snart
frågan är, huru jag står inför Gud, om jag har hans nåd, eller huru jag
skall få den, då will jag intet annat wara än en syndare, på det denna
artikel om syndernas förlåtelse måtte på mig ega tillämpning; ja då
will jag dristigt i tron säga: Har jag synder, så har Christus
rättfärdighet. Hans fromhet är min fromhet. Jag är nu på den plats, der
synderna icke nå mig.
Sådant är det nådefulla rike, den lyckliga stad, hwarom Herren
sjelf sade: "Och ingen inbyggare skall säga: jag är swag; ty folket, som
bor deruti, skall hafwa syndernas förlåtelse."
O syndaförlåtelse, dyrbara skatt,
Af oförskylld nåd åt oss wunnen!
Du är ju för oss i wårt eländes natt
Den flödande salighetsbrunnen.
Med stundelig synd mot Guds heliga bud
Hwart skulle wi fly, om ej blodet hos Gud
Wår synd oupphörligt utplånar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
