- Project Runeberg -  Svensk-tysk ordbok /
756

(1928) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lönmördande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



lönmördande – 756 – lös

                meucheln. ngn e-n meuchlerisch ei,

                meuchlings ermorden el. erschlagen,

        -mördande, p.

                a. meuchelmörderisch,

        -mördare,

                Meuchelmörder m.

        -mörderska, Meuclielmörderin f.

1. lönn, med avledn. o. nas., seI.lön med dithörande

                avledn. o. sms.

2. lönn, -en, -ar, bot. Acer Ahorn m. Naver~

                a. campestre Feldahom, Masholder m;

                vanlig a. platanoides Spitzahom;

                sykomortysk ~ a. Pseudopiatanus Bergahom; av

                ahornen.

        -växter, pl. bot. Ahorngewächse (pl.).

lön‖port, geheime Pforte, ~ fortif. Ausfalltor

                n. Schlupfpforte f.

        -rum, geheimer Ort,

                Schlupfwinkel m.

lönskaläge, jur. außerehelicher Beischlaf.

1. lönt, a. F. Det är icke ~ es ist nicht der

                (gen.) Mühe wert, es lohnt sich nicht.

2. lönt, a. Hålla ~t geheimhalten,

                verheimlichen.

lön‖tagande, a. ~ man, kvinna Angestellte(r)

                m. f.

        -tagare, Angestellte(r), Beamte(r),

                se-dienstete(r) m. Lohnerapfänger(in) m (f).

lön‖trappa, Geheim-, Hinter|treppe f.

        -valv,

                geheimes Gewölbe,

        -vrå, Schlupfwinkel m.

        -väg, Schleichweg m.

löp‖a -, ~ (’te el. lopp, pl. lupo, -t el. lupit) intr,

                1. springa, rftnna laufen, ~ara Gefahr laufen;

                tankarna tullfritt ordspr. Gedanken sind

                zollfrei; låt honom ~ laß ihn laufen; låta

                tungan seine Zunge laufen (el. äv. tanzen)

                lassen; av stapeln vom Stapel laufen;

                hans hjärta -er i väg med förståndet (vettet)

                sein Herz läuft mit dem Verstände

                davon, sein Herz geht mit dem Kopfe durch;

                ~ till storms Sturm laufen. – Med beton. .adv.

                ~ hört weg-, fort-, davonjlaufen. ~ efter

                nachlaufen, ngn e-m. ifrån ngn von e-m

                fort-, weg|laufen, e-m entlaufen, ~ ihop

                zusammenlaufen, i en punkt in e-n Punkt, in

                einlaufen, i in med ack.; ~ in i hamnen in den

                Hafen laufen, ~ med mitlaufen. ~ omkring

                umher-, herum|laufen; hennes barn ~ omkring

                på gatan ihre Kinder treiben sich auf der

                Straße umher. Allt -er runt för mig alles

                dreht sich mit mir herum. till herbei-,

                hinzu|laufen. ~ ut auslaufen; ~ ut ur

                hamnen aus dem Hafen laufen, ~ över

                überlaufen; ~ över till fienden zum Feinde

                über-gehen el. ilberlaufen.

                2. vara löpsk (om hondjur)

                laufen, läufig el. läufisch sein,

        -ande, I.p. a.

                laufend, ~ gods ᚼ laufendes Tauwerk; ~

                räkning hand. laufende Rechnung; det ~ året

                das laufende Jahr; ~ ärenden laufende

                Geschäfte.

                II. s. Lauferei f. Gerenne n. ~ av

                stapeln Stapellauf m.

        -are, äv. i schack, ⚙

                Läufer ~ sport äv. Renner m.

        -arjsleif,sadelm.

                verschiebbare Schlaufe, Schieber,

                Schiebknopf m.

        -ar|stag, ⚓ Leiter f.

        -ar|öga, ⚙ kvarn

                Läuferauge n.

        -bana, Lauf-, Renn|bahn f.

        -cirkel, Laufkreis m. -

löpe, -n o. -t, O, Lab n. -[e]s, -e

löp‖eld, äv. bildl. Lauffeuer n.

        -grav,

                Laufgraben m.

        -knut, ⚙ Lauf-, Schiebe|knoten m.

löpmage, zool. Labmagen m.

löpmeter, Lauf meter n (tn).

löpna¹, intr. gerinnen.

löpning, 1. Laufen n. kapplöpning Rennen n.

                En-skild ~ sport einzelner Lauf; oavgjord ~

                rotes Rennen; slut~ Schluß-,

                Entscheidungs|rennen n.

                2. mua. Läufer, Lauf m.

löpsedel, Laufzettel m. post äv. Fragebogen m.

löpsk, a. läufig, läufisch. Vara ~ laufen,

        -het,

                Läufigkeit f.

löp‖skikt,byggn. Läuferschicht f.

        -sten,

                Läufer m.

löptid, Laufzeit f.

löpvagn, ⚙ vid kran Laufkatze f.

lördag, Sonnabend m. i sht i våtra o. sodra

                Tyskland Samstag m. afton, morgon Sonnabend

                abend, morgen; om ~arna [des]

                Sonnabends; itr fredag.

lös, a. 1. fri, ej fastgjord, ej bunden o. d. loS. ~? i

                fartyget hand. lose verladen, lose, in losen

                Stücken; ~t och fast bewegliche und

                unbewegliche Habe; ~ och ledig los und ledig,

                ibl. mit freien Händen; ~a hand (av bokverk)

                Einzelbände (pl.); ~a blad (ur en bok)

                einzelne Blätter; segla för lösa holiner ᚼ mit

                vollem Winde segeln; ~a delar till en ma.

                -kin m. m. einzelne Teile; ~ häften

                Einzelhefte; ~ häften (delar m. m.) av detta

                arbete säljas ej dies Werk wird nicht

                vereinzelt abgegeben; ~ knapp (som eJ bjw fast)

                Vorhemd-, Hemd|knopf m (zum

                Herausnehmen); ~t nummer (av tidning)

                Einzelnummer f; bita ~ losbeißen; giva ngn ~ e-n

                losgeben; gå ~ om människor frei sein, frei

                herumgehen, om förbrytare äv. nicht verhaftet sein,

                om djur frei herumlaufen; han har en skruv ~

                bei ihm ist e-e Schraube los; hjälpa ngn ~

                e-m loshelfen; komma ~ loskommen; riva

                ~ losreißen; skaka ~ los|rütteln,

                -schütteln; skruva ~ losschrauben; skära ~

                losschneiden; slita sig sich losreißen, sich

                trennen; slå sig ~ bli uppsluppen F ans sich

                herausgehen, den Philister zu Hause lassen;

                i dag ska vi riktigt slå oss ~ (slå gåcken ~)

                heute wollen wir uns mal e-n vergnügten

                Tag machen, heute wollen wir mal richtig

                bummeln; slå sig någon gång sich

                einmal e-n freien Tag machen, gönnen el.

                verschaffen; slå sig ~ en timme sich e-e

                Stunde freimachen, äv. e-e Stunde abkommen;

                släppa ~ loslassen, losbinden; spränga ~

                loasprengen ; taga ~ losmachen; taga ngt

                fastspikat etw. losnageln; denna hatt lagger jag

                Inte in I kofferten, den kan jag ta ~ med i

                vagnen ..., den kann ich so mit in den Wagen

                nehmen; vrida ~ losdrehen; elden är ~ es

                brennt, som utrop Feuer i fan är ~ der Teufel

                ist los; hunden år ~ der Hund ist los.

                2. svagt,

                Ifitt fäft, eJ hårt banden, ipänd o. d. löSe, locker. Med

––––

¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:24:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/auerbach/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free