Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4711
Norge.
4712
befolkningen. De förnämsta sädesslagen äro
havre och korn. Av vete och råg importeras
stora mängder. År 1930 funnos 1,25 mill.
nötkreatur, 1,6 mill. får och 0.33 mill.
getter. N:s bönder äro självägande, men
hemmanen äro i de flesta bygderna så små,
att innehavarna äro hänvisade till
binäringar (fiske, skogsarbete). Efter
jordbruket komma industri och hantverk med
29 o/o, handel, samfärdsel och sjöfart med
18 o/o samt fiske med 6 o/o av
befolkningen. Utförseln omfattade 1929 bl. a.
följande varuslag, ordnade efter
produktionsvärdet: pappersmassa och papper, fisk och
fiskkonserver, mineral och industrivaror,
talg och oljor, trävaror. Sjöfarten är en av
N :s viktigaste näringsgrenar;
handelsflottan är den 7:e på jorden. Fartygen gå till
större delen i fraktfart mellan icke-norska
hamnar. Införseln omfattade främst
industriella råämnen, livsmedel,
beklädnads-artiklar och maskiner. År 1930 betingade
införseln ett värde av 1 067 mill. kr. och
utförseln ett värde av 684 mill. kr.
Sveriges import fr. N. steg år 1930 till 52 mill.
kr., under det att exporten till N. belöpte
sig till 95 mill. kr.
Samfärdseln ombesörjes i
kustzonen genom båttrafik och i det inre medels
järnvägar och landsvägar, vilka på
östlandet äro byggda i större utsträckning än
annorstädes i landet. Fjällvidderna korsas
av järnvägar, som förena Trondheim,
Romsdalen och Bergen med Oslo.
Religionen är den
evangelisk-lutherska, som enligt grundlagen är statens
offentliga religion.
Statsskick. Enl. grundlagen av 1814
är Norge ett konstitutionellt konungarike.
Den verkställande makten utövas av
konungen, den lagstiftande utövas genom
en enkammarriksdag, stortinget, som
väl-jes proportionellt av landets män och
kvinnor över 23 år. Det har 150 ledamöter.
Konungens vetorätt är blott suspensiv. En
lag, som beslutats vid tre efter varandra
följande storting, blir giltig även utan
konungens samtycke. Stortinget delar sig
självt i »lagtinget» och »odelstinget»; det
senare utför primär behandling av
lagförslag, varefter lagtinget har att fatta sitt
beslut. Råda delade meningar, fattar det
samlade stortinget avgörande .beslut.
Politisk indelning. N. är indelat
i 20 fylken, motsvarande våra län, varvid
Oslo och Bergen bilda egna fylken. Varje
fylke styres av en fylkesman. Utanför
fyl-kesindelningen stå Spetsbergen och de
övriga isolerade öarna.
Huvudstad: Oslo. Ingen annan av N:s
städer hade år 1930 över 100 000 inv.
Historisk översikt. Norges första
bebyggelse ägde rum under den äldre
stenåldern. De norska fornåldrarna
sammanfalla till tiden ungefär med de svenska:
stenåldern (till omkr. 2 000 f. Kr);
bronsåldern (omkr. 2 000—omkr. 500 f. Kr.) och
järnåldern (fr. omkr. 500 f. Kr.). De älsta
statsbildningarna i N. utgjordes av
små-riken. Dessa förenades till ett rike av
Harald Hårfager (860—933). Till följd av
hans despotiska styrelse utvandrade en stor
del av de missnöjda stormännen, en del till
Island, varigenom detta land koloniserades.
Riksenheten vidmakthölls av H:s son,
Håkan den gode (935—61), men tronstriderna
efter hans död bringade N. under
Danmarks övervälde. Olav Tryggvesson (995—
1000) återupprättade rikets självständighet
och enhet, men efter hans död i slaget vid
Svolder delades N. mellan segerherrarna.
Sedan den förlorade självständigheten
återvunnits under Olav Haraldsson (1015—30’,
fullbordades enhetsverket under Magnus
den gode (1035—47). Under dessa
regen-ters tid fullföljdes också det av Olav
Tryggvesson påbörjade arbetet på N:s
kristnande. Tiden mellan 1130—1240
karakteriseras av förbittrade tronstrider,
under vilka Sverre framträder som
Norges märkligaste medeltidskonung. Den
följande tiden fram till slutet av 1300-t.
betecknar det norska konungadömets högsta
blomstring. N:s ganska omfattande
diplomatiska förbindelser under denna tid
vittna om landets anseende bland de
europeiska staterna. Under Magnus Eriksson (1319
-—43) var N. förenat med Sverige. Med
konung Olav Håkansson (1380—87)
inträdde N. i den union med Danmark, som med
korta avbrott varade till 1814. Under
drottning Margareta voro de tre nordiska
län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
