Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lodi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4051
Logari’tmiskt dekreme’nt—Lohenstein.
4052
ges i tabellen, emedan den förra vid
Brigg-ska 1. framgår av antalet siffror i talet. —
Naturliga L, vars bas är det
transcen-denta talet e, användas ej till
sifferräk-ningar utan endast inom den matematiska
analysen. Naturliga 1. för ett tal a
tecknas ofta In a.
Logari’tmiskt dekreme’nt (lat.
decre-me’ntum — minskning). Logaritmen för
förhållandet mellan amplituderna av två
på varandra följande svängningar i en
vågrörelse. En odämpad vågrörelse har 1.
d. = 0; för en dämpad dylik är 1. d.
alltid positiv.
Loge [låsj] (fransk, loge av it. lo’ggia).
Bet. avskilt rum. 1. Avskilt åskådarrum på
en teater. Jfr A v a n t-s c e n, Oxöga! 2.
Avdelning av vissa ordenssällskap; dennas
samlingsplats el. sammanträde.
Logement [låsjeme’nt] (fransk.). Bet.
egentl. bostad. Rum för en mindre
man-skapsavdelning i en kasern. — L o g
e-mentsfartyg användas av flottan
såsom utbildningsfartyg och vid strejker
såsom logement för strejkbrytare.
Logera [låsje’ra] (fransk, loger). Bet.
härbärgera; bo.
Logg (eng. log). Apparat för utrönande
av fartygs hastighet. Man skiljer på
skäddlogg el. handlogg och
släplogg. Härtill komma olika slag av m e k
a-n i s k a 1., som genom upptagande av
vattentrycket registrera farten. — Logga,
mätning av hastighet genom handlogg. —
Loggbok, dagbok som enl. lag skall
föras å fartyg och vari anteckningar skola
göras om navigeringen,
väderleksförhållandena, anlöpta hamnar, viktigare händelser
ombord o. dyl.
Lo’ggert (holl. lo g g er, tysk, och eng.
lugger). Litet tremastat fartyg med
trapets-formade råsegel, toppsegel och klyvare.
Loggia [lå’ddja] (it. av mlat. lo’gia). En
täckt veranda- el. svaleliknande gång i en
el. två våningar, som är öppen åt sidorna.
I it. medeltids- och renässansarkitektur
finnas många berömda loggior, t. ex. de av
Rafael dekorerade 1. i Vatikanen i Rom.
Jfr A r k a d 1
Logi [låsji’] (fransk, logis). Bet. tillfällig
bostad, härbärge.
Lo’gia Je’su (grek.). Bet. Jesusord. I
vidaste bemärkelse alla ord av Jesus, som
kvarlevt i såväl kanoniska som apokryfiska
skrifter, i inskränkt bet. benämning på
handskrifter (papyrus), som påträffats i
Egypten och oftast äro varianter av
kanoniska Jesusord.
Logi’k (grek. lo’gos = förnuft). I
vidsträckt bet. vetenskapen om tänkandet, dess
lagar och former, i inskränkt bet. förmågan
att dra riktiga slutsatser. — L o’g i s k,
hörande till och överensstämmande med 1.
Logogra’fer (grek. lo’gos = tal, ord och
gra’fein = skriva). Greklands älsta
kröni-keskrivare, av vilka den berömdaste var
Hekataios av Miletos (500-talet f. Kr.).
Logogry’f (grek. lo’gos = ord och gri’fos
= gåta). Bet. ordgåta. En 1. är så
beskaffad, att man icke blott skall taga reda på
huvudordet utan även en del ord, som
bildas av de i detta ingående bokstäverna,
t. ex. asar, rasa, Sara, Saar.
Lo’gos (grek.). Bet. ord, förnuft. I
antiken förstod man med 1. den andliga och
livgivande principen i tillvaron. Inom den
gamla kyrkan ansågs Kristus vara den
förkroppsligade 1. Detta är t. ex.
Johannes-evangeliets uppfattning (»ordet vart kött»),
Logrono [lågrå’njå]. 1. Prov, i n.
Spanien. 2. Stad i L. 1 vid floden Ebro,
vin-handelscentrum. 32 000 inv. (1929).
Lo’hengrin. Hjälten i en medelhögtysk
dikt fr. 1200-talets slut. L., som är son till
Parcival, den heliga Graals vårdare,
kommer till sin blivande gemål, Elsa av
Bra-bant, i en snäcka dragen av en svan. Då
Elsa, mot L:s förbud, ej kan avhålla sig
fr. att spörja om hans härkomst, yppar L.
denna för henne men återvänder därefter
för alltid till Graal. Denna saga har givit
ämnet åt R. Wagners berömda opera L.
(1850, Sthlm 1874).
Lohenstein [lå’hensjtajn], D ani el K a
s-p e r von, f. 1635, d. 1683. Tysk
barockdiktare, tillhörande den s. k. andra
schle-siska skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
