- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VIII. Langmuir-Momentan /
4049-4050

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lodi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4049

Lodi—Logaritm.

4050

kom att senaten vägrade ratificera
Ver-saillesfördraget. II. Sir Oliver J
o-seph L., f. 1851. Eng. fysiker, som
utfört viktiga undersökningar inom
elektri-citetsläran, även känd som spiritistisk
forskare och förf.

Lodi [lå’-]. Stad i n. Italien (prov.
Milano) vid floden Adda, med betydande
industri, vinodling och osttillverkning.
29 000 inv. (1921). L. är bekant för
Bona-partes seger därstädes över österrikarna
1796.

Lodjur (Lynx). Ett släkte Kattdjur
med kort svans och tofsar å öronen.
Vanliga 1. el. lon förekommer i en del olika
f ärgvarieteter (kattlo, varglo, r ä
v-1 o). Oftast är den om sommaren ovan
gulbrun med svarta fläckar, om vintern
gråvit, undersidan är alltid vitaktig.
Uppgifterna om l:s förekomst växla betydligt;
den förekommer dock huvudsakligen i n.
Sverige och är rätt sällsynt. Den lever av
harar, fågel o. dyl. Till samma släkte höra
k a r a k a 1 och panterlo.

Lodlinje. Tyngdkraftens riktning i en
viss punkt.

Lödning. Uppmätning av vattendjup
medels ett lod (vanl. av bly) fästat vid en
lina. Man skiljer mellan djuplod och
handlod samt maskinlod. De båda förstnämnda
skiljas genom lodets storlek och linans
längd, maskinlodet är ett djuplod, som
inhyvas med maskinella anordningar. En
helt annan princip för 1. ligger till grund
för ekolodet, varvid man med ljudets
hjälp bestämmer avståndet till
havsbottnen. Ett flertal olika
ekolodskonstruktio-ner föreligga, ss. Behmlodet, Hayes ekolod,
Eatometern el. Atlaslodet, Ultraljudlodet
m. fl.

Lodovi’co. It. namnform för Ludvig.

Lodrät. Bet. parallell med lodlinjen el.
vinkelrät mot horisonten.

Lodskott. Att genom lödning utröna
bottens beskaffenhet.

Lodz [loo’dsj]. Industristad i mell. Polen
v. s. v. om Warschau, Polens näst största
stad, centrum i landets förnämsta
textil-industriområde. 607 000 inv. (1930).

Loeb [tysk, löp; eng. låjb], J a c q u e s, f.
1859, d. 1925. Tysk-amer. biolog. L. har bl.
a. visat, att sjöborreägg och grodrom
genom behandling med vissa salter el.
nålstick kunna bringas till utveckling utan
befruktning (konstgjord
parteno-g e n e s).

Loebe. Se L ö b e!

Loew [löv], Oscar Carl Benedikt,
f. 1844. Tysk kemist, som utfört viktiga
enzymkemiska och
jordbruksbakteriologis-ka undersökningar och bl. a. visat, att
formaldehyd kan sammansluta sig till en
sockerart.

Lofoten. Ögrupp utanför n. Norge
(Nordland fylke) med vilda bergspartier, resande
sig till 1 200 m. ö. h. L. är ärligen, särskilt
under tiden januari—april, skådeplatsen
för ett utomordentligt givande torskfiske,
som ditlockar befolkningen fran stora delar
av Norges kustland. Huvudort är S v o
1-v ae r.

Lofta. Socken i Kalmar län (Norra Tjusts
härad). 2 213 inv. (1932).

Loftahammar. Socken i Kalmar län
(Norra Tjusts härad). 1 790 inv. (1932).

Log. Förk. för logaritm.

LogarFtm (grek. lo’gos = förhållande och
aritmo’s = tal). Väljer man som bas ett
visst tal, så kan man för varje annat tal
ange, till vilken potens basen skall höjas
för att bli lika med detta tal. Ifrågavarande
potens’ exponent kallas talets 1. och är i
regel ett irrationellt tal. Är t. ex. basen 10,
så är 1. för 100 = 2, ty 102 = 100. L. för 100
skrives loga 100 eller “log 100, om basen är
a. (För Briggska 1. anges ej basen).
L. användas allmänt vid sifferräkning med
stora tal el. tal med många decimaler. I
stället för att multiplicera två el. flera tal
behöver man nämligen blott addera deras 1.,
vilka erhållas ur en logaritmtabeli,
och därpå i tabellen söka upp motsvarande
tal till den 1., som erhålles som summa. Vid
division subtraherar man i st. f. adderar.
En 1. består av ett heltal (karaktär
i’s-t i k a n) och i regel även ett antal
decimaler (manti’ssa). Endast den senare
an

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/8/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free