- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VII. Kammaneter-Langley /
3731-3732

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarnmott ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3731

Kvarnmott—Kvartsglas.

3732

narna betecknas ofta med uttrycket
kvarntrusten.

Kvarnmott (Ephe’stia kiihnie’lla).
Mott-fjäril med grå, svarttecknade framvingar
och vitgrå bakvingar. Larverna leva av
mjöl, gryn och säd, och k. förekommer
därför ofta i sädesmagasin och kvarnar.

Kvarntrusten. Se
Kvarnintressenter, a. b.!

Kvarnzelius, Svante Herman, f.
1864. Frisinnad politiker, led. av A. K.
1900—11, av F. K. sedan 1912, ordf, i
statsutskottet sedan 1918, förlikningsman i
ar-betstvister sedan 1907, landshövding i
Kopparbergs län sedan 1922. K. var chef
för Godtemplarorden 1909—14.

Kvarsebo. Socken i Södermanlands län
(Östkinds härad). 796 inv. (1931).

Kvarstad. 1. Rättslig åtgärd i syfte att
hindra gäldenär från att undansticka av
sin lösa egendom. K. innebär, att
egendomen undantages från ägarens besittning
el. åtminstone så utmärkes, att ägaren
endast med svårighet kan avyttra
densamma. Ansökan om k. kan göras av
borgenär hos överexekutor. 2. Justitieministern
och hans ombud ha enl.
tryckfrihetsförordningen § 4 rätt att med k. låta belägga
vissa tryckta skrifter, varigenom deras
vidare spridning t. v. förbjudes.

Kvart (lat. qua’rtus = den fjärde). Bet.
fjärdedel. 1. En fjärdedels timme. Jfr
Akademisk kvart! 2. Det fjärde
diatoniska tonsteget räknat fr. en viss ton
och intervallet mellan dessa toner, t. ex.
c-f ren k., c-fiss överstigande k.
och c-f ess förminskad k. 3. Se Ark!

Kvarte’r (fransk, quartier av lat.
qua’r-tus = den fjärde). 1. Inom astronomien
säges månen vara i första k. under de
7 dagar, som följa närmast efter nymåne,
och i s i s t a k. under de 7 dagar, som
närmast föregå nymåne. 2. Beteckning för
en samling hus begränsade av fyra gator.
3. Härbärge el. bostad. 4. Benämn, på
vissa militära staber i fält.

Kva’rter (lat. qua/rtus = den fjärde).
Äldre sv. mått, dels rymdmått = 0,327
liter, dels längdmått = 14,8 cm.

Kvartero’n (sp. cuarteron av lat.
qua’r-tus = den fjärde). Avkomling av en vit
och en mulatt el. mestis.

Kvarte’tt (it. quarte’tto av lat. qua’ttuor
= fyra). Musikstycke för fyra stämmor;
även benämning på de fyra personer, som
utföra ett dylikt stycke. K. finnes både
för sång (vokal-k.) och för instrument (t.
ex. stråk-k.).

Kvarti’1 (lat. quarti’lis — fjärdedels).
Se Median!

Kvarts. Mineral, som består av
kiseldi-oxid, Si O2, och kristalliserar i sexsidiga
prismor med pyramidiska ändytor. K. har
hårdhetsgraden 6 och repas ej av kniv.
Genomskinlig, väl kristalliserad k. kallas
bergkristall, vit kristallinisk k.
mjölkkvarts. Andra varieteter äro
aga t, flinta och kalcedon, som
dock även innehålla något vatten. K.
ingår i sandsten, gnejs, granit och många
andra bergarter. Jfr Kvartsglas,
K v a r t s i t!

Kvartsextackord. Treklangens andra
omvändning, då kvinten kommer i basen.
Detta genom omvändning uppkomna k.
får dock icke förväxlas med det s. k. d
o-minantkvartsextackordet, vilket utgör den skenkonsonanta
klangbildning, där dominantens ters ersättes av
kvarten och kvint av sexten, t. ex. i
c-dur och c-moll, g c1 e1 resp, g c1 ess1.
Do-minantkvartsextackordet har till uppgift
att i kadensen redan på förhand antyda
tonartens karaktär av dur el. moll, som
framgår av stora sexten i dur och lilla
sexten i moll.

Kvartsglas. Kvarts har en smältpunkt
av omkring 2 000° och kan vid denna
temperatur förarbetas till bägare, deglar, rör
o. dyl., vilka äro halvgenomskinliga och
användas till apparater, som äro utsatta
for hastiga temperaturväxlingar. K:s
ut-vidgningskoefficient är nämligen endast
0,000 000 5, och en glödande bägare av k.
kan därför utan att spricka doppas i kallt
vatten. K. genomsläpper i mots. till
vanligt glas de ultravioletta strålarna och
användes därför till
kvicksilverlampor.

Ord, som saknas under K, sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/7/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free