Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvadrillion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3729
Kvantite’tsteorien—Kvarnintressenter, a. b.
3730
Kvantite’tsteorien. En
nationalekonomisk sats, som utsäger, att penningens
värde el. köpkraft står i omvänt förhållande
till penningmängden, under förutsättning
att andra faktorer (t. ex. varumängd och
pengarnas omloppshastighet) ej rubbas. K.
kan även uttryckas så: ju större
penningmängd el. ju mindre varumängd, desto
lägre penningvärde och desto högre priset
samt tvärtom.
Kvantteori el. kvantumteorien
(lat. qua’ntum = myckenhet). En av
M. Planck 1900 uppställd teori, enl. vilken
den strålande energien ej är kontinuerlig
utan utsändes i form av k v a n t a, vilkas
energiinnehåll är proportionellt mot
strålningens frekvens. Strålning med högt
svängningstal (korta vågor) utsändes
alltså i stora kvanta, medan långvågiga
strålar utsändas i små kvanta. Teorien
stämmer väl med de lagar, som gälla för
förhållandet mellan värmestrålningen från
en kropp, dess temperatur och
strålningens svängningstal, ävensom för
temperaturvariationerna i fasta kroppars specifika
värme. B o h r har (1913) tillämpat k. på
atommodellerna och därvid nått glänsande
resultat, som bl. a. förklarat många
atomomvandlingar, utseendet av de olika
ämnenas spektra m. m. I en del fall har man
t. o. m. ur k. kunnat teoretiskt beräkna
spektrallinjernas läge. K. står i motsats
till de klassiska teorierna inom fysiken.
Eörsök att överbrygga klyftan mellan k.
och den klassiska fysiken ha på senare år
gjorts särsk. av tysken Schrödinger; enl.
dennes teori framstå de ur den klassiska
fysiken och de ur k. härledda lagarna
såsom approximativa lagar, strängt giltiga
endast för det gränsfall att antalet
energi-kvanta, varpå lagarna tillämpas, är
mycket stort, resp, mycket litet.
Kva’ntum (lat. qua/ntum). Bet. mängd,
myckenhet. Plur. kvant a. Jfr K v a n
t-teori!
Kwan-tung (jap. Kwanto). Sydligaste
delen av halvön Liau-tung (prov.
Feng-tien), Mandsjuriet, med 3 500 kvkm ung.
så stor som Gotland. K. utarrenderades
1898 till Ryssland, men genom
rysk-japan
ska kriget förlorades arrendet till Japan,
som nu arrenderar det av Kina. K. har
stor strategisk och handelsgeografisk
betydelse genom krigshamnen PortArthur
och huvudstaden D a i r e n. 1 202 000 inv.
(1928), varav 249 000 japaner.
Kwa’nza. Se C u a n z a!
Kva’ran, Einar Hjörleifsson, f.
1859. Isl. förf, av romaner och noveller
med motiv fr. det moderna Island. K. har
i sin senaste produktion verkat för
spiri-tismen.
Kvarka. Smittosam hästsjukdom, som
förorsakas av bakterier och yttrar sig i
katarr i svalget och luftstrupen, hosta,
feber och ansvällning av lymfkörtlarna.
Kvarken (fsv. Kvcerk, sanskr. gargara
— svalg, strupe). Brett sund, som skiljer
Bottniska viken fr. Bottenhavet. Genom
Holmön, Ängsön m. fl. delas K. i ö. och v.
K. Havets bredd mellan Holmögadd och
Valsöarna är blott 30 km och största
djupet föga mer än 20 m.
Kvarn a. b. Tre Kronor. Elektrisk
valskvarn på Hästholmen, Nacka, tillhörande
Kooperativa Förbundet, grundad 1897. K.
har ett produktionsvärde per år av 19
mill. kr. och ett aktiekapital på 1,38 mill.
kr. Jfr Kvarn a. b. Tre Lejon!
Kvarn a. b. Tre Lejon. Bolag i
Stockholm grundat 1925, som äges av
Kooperativa Förbundet, aktiekapital 2 mill. kr.
Leveranserna från Kvarn a. b. Tre
Kronor och K. a. b. T. L. voro 1930 52 000
ton vetemjöl, 20 500 ton rågsikt och
25 800 ton kli och fodermjöl.
Kvarnbergsvattnet. Insjö i n. Jämtland,
68 kvkm, den sydligaste av Frostvikens
sjöar. K. är beläget 311 m. ö. h. och
avrinner genom Faxälven.
Kvarnintressenter, a. b. Holdingbolag i
Malmö, grundat 1927, som äger samtliga
aktier i a. b. Malmö Stora Valskvarn,
Trelleborgs Ångkvarns a. b., Helsingborgs
Ångkvarns a. b., Halmstad-Falkenbergs
Kvarn a. b., a. b. Ystads Franska
Ängkvarn och a. b. N. Sandbergs Valskvarn.
K. har ett aktiekapital på 17 135 000 kr.
De under K:s kontroll stående
storkvar
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
