Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jovialisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3191
Jucar—Judit.
3192
Konung Oscar II:s
jubileumsfond, best, av urspr. 2 200 000 kr.,
insamlade med anledn. av 25-årsdagen av Oscar
II :s tronbestigning och överlämnade till
konungen d. 18 sept. 1897. J. äro Hålahult
(Örebro län), Österåsen (Vasternorrlands
län), Hässleby (Jönköpings län) samt
Spenshult (Hallands län).
Jucar [cho’kar]. Flod i ö. Spanien, med
källor i prov. Cuencas högland och
mynning i Valencia-bukten. Längd: omkr. 400
km. Floden är av stor betydelse för det
bördiga kustlandets bevattning.
Juda. En av Israels stammar, en tid
bildande eget konungarike (1 Mos. 29 och 49
kap. 1 Kon. 12 kap. 2 Kon. 25 kap.),
omkr. 900 f. Kr. — 586 f. Kr., då det
erövrades av Nebukadnesar.
Judar. Ett folk delat i flera skilda
trosbekännelser, men till större delen
anhängare av judendomen, och sammansatt
av flera olika raser, av vilka den
främre-asiatiska och den orientaliska äro de
förnämsta; därtill komma lättare inslag av
hamitisk, nordisk och inreasiatisk samt
neger-ras och starkare av västras och
östbaltisk ras. Man skiljer inom det judiska
folket på två grupper: öst judarna
(asch-kenasim) och sydjudarna (sefardim). De
förra utgöra 9/io och de senare Vio av hela
antalet j. Östjudarna bilda den judiska
befolkningen i Ryssland, Polen, Galizien,
Österrike och Tyskland samt delvis även i
Väst-Europa och till större delen i U. S. A.
Sydjudarna bilda den judiska befolkningen
i Afrika, på Balkan-halvön, Pyreneiska
halvön och i Italien samt delvis även i
Frankrike, Holland och England. Hela
antalet j. i världen uppgår till omkr. 15 mill.
Jfr Sionism! — Litt.: M. Ehrenpreis
och A. Jensen: Judarna (1920). H.
Valentin: Judarnas historia i Sverige (1924).
Stan. Rozniecki: Det judiska problemet
(1921).
Judas. 1. J., Jesu broder (Mark. 6
kap.). 2. J., Jakobs s o n, en av Jesu
lärjungar (Luk. 6 kap. Apg. 1 kap.). 3. J.
I s k a r i o t, en av Jesu lärjungar, den som
förrådde honom (Matt. 10 och 27 kap.
Mark. 3 kap. Joh. 6 kap.). 4. J. G a 1 i-
1 e’e r n, en upprorsmakare mot romarna
(Apg. 5 kap.). 5. J. M a k k a b e u s. Se
M a k k a b e’e r n a!
Judas’ brev. En av böckerna i N. T. av
okänd förf, skriven omkr. år 100.
Judaslind. Se Cercis! —
Judas-örat, se Gelésvampar!
Judéen. I inskränkt bemärkelse s. delen
av Palestina, i vidsträckt mening namn på
hela Palestina.
Judekristna. Kyr ko historisk benämning
på judar, som under kyrkans tidigare
skede övergått till kristendomen.
Judekörs el. J u d e k i r s. Bären av
Phy’salis Alkeke’ngi.
Judendomen el. m o s a’i s k religion.
Sammanfattande benämning på judarnas
religion, sådan den utbildat sig i troslära
och etiska bud alltsedan den babyloniska
fångenskapen: först i Moseböckerna, senare
i Talmud, av kabbalisterna under
1700-talet samt av de moderna riktningarna
inom den judiska religionen, vilka senare
kunna särskiljas i den liberala, som ivrar
för reformering av gudstjänsten, och den
ortodoxa, som slår vakt kring de åldriga
ceremonierna och riterna. Anhängarna av
j. vänta alltjämt Messias.
Jude’nitj, Nikolaj Nikolajevitj,
f. 1862. Rysk general, i början av
världskriget högste befälhavare på
Kaukasus-fronten. J. blev 1919 krigsminister i en
motregering mot bolsjevikerna med säte
i Reval och organiserade därifrån en »vit»
rysk här, som efter ett misslyckat angrepp
mot Petrograd upplöstes 1920.
Judetyska. Se Jiddisch!
Judicie’ll (lat. judi’cium = dom,
domstol) . Bet. hörande till domstolsväsendet,
rättslig.
Judisk tidskrift. Tidskrift, utgiven i
Stockholm sedan 1928.
Judit. 1. En hjältinna i G. T., som givit
namn åt den apokryfiska Judits bok,
vari berättas, att J. genom list bringat om
livet den assyriske fältherren Holofernes,
som utsänts i ett krigståg mot judarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
