Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indiska arkipelagen—Indiska havet.
3005
Indiska arkipelagen. Se Ostindiska
övärlden!
Indiska fikon. Se Kaktusfikon!
Indiska havet el. Indiska oceanen.
Gränser och indelning. I. är
det världshav, som i v. begränsas av
Arabien, Afrika och en linje ungefär mellan
denna världsdels s. spets, Kap Agulhas,
och Antarktis fastland utmed 20° ö. längd,
i n. av Persien och Indien, i ö. av Bortre
I., Sundaöarna, Australien och en linje
längs 147° ö. längd ung. från Tasmaniens
s. spets till Antarktis samt i s. av
sistnämnda kontinent. För antikens folk var
I. den »östra oceanen», men redan
Ptole-maios föreslog (100-talet e. Kr.) det namn,
som sedermera vunnit burskap.
Ytinnehåll. I:s ytinnehåll är 74,9
mill. kvkm. Största längd fr. n. till s.
mellan Persien och Antarktis: omkr.
10 200 km. Största bredd fr. ö. till v.
mellan Tasmaniens s. spets och 20° ö. längd:
omkr. 10 300 km.
B i h a v. Mellan Afrika och Asien:
Röda havet; i Asien: Persiska viken,
Oman-havet, Bengaliska viken och Andamanska
havet.
Djupförhållanden och öar. I.
uppvisar ovanligt likformiga
djupförhållanden. 81 % ligga mellan 3 000 och 1 000
m. u. h. Från Antarktis mot I:s centrum
sträcker sig en bred underhavsplatå med
2 000—4 000 m:s djup. I centrum av I.
utbreder sig centralbäckenet med 4 000—
6 000 m:s djup. Ö. härom finna vi I:s
största djup i en djupgrav, Sundagraven,
s. om Sundaöarna, 7 450 m. u. h. Den
största banken går i en båge utefter och
n. ö. om Madagaskar. På denna ligga i s.
Maskarenerna, i n. Seychellerna och
Ami-ranterna. Mellan Madagaskar och Afrika
ligga Komorerna. Utanför Javas och
Sumatras kuster går en lång, smal bank,
som uppbär en rad öar. Den fortsätter mot
n. och n. ö., där den uppbär ögrupperna
Nikobarerna och Andamanerna samt
avspärrar det ända till 4 000 m djupa
randhavet, Andamanska havet. Längre ut och
i samma riktning går en annan lång
havs-rygg, som höjer sig till 2 000 m. u. h. Från
3006
mitten av Främre Indiska halvöns v. kust
utgår rakt mot s. en annan bank,
uppbärande Lakkediverna, Malediverna och
Chagosöarna.
Temperatur. I. är den varmaste av
oceanerna. Ytvattnets värmegrad växlar
mellan över 28° något n. om ekvatorn
och 1,7° i närheten av Antarktis. I
medeltal är ytvattnets medeltemperatur n.
om ekvatorn 27,5°, s. om ekvatorn 15,2°,
hela havets 17,03°. På 4 000 m djup är
temperaturen i regel mellan 1,3° och 1,9°,
men stiger i Arabiska havet och
Bengaliska viken fr. 2,5° till 2,9°. I det
avstängda Andamanska randhavet råder under
1 450 m. u. h. en likformig värmegrad av
omkr. 4,7°, och i de likaledes avstängda
Röda havet och Persiska viken når
yt-vattnet en maximitemperatur av resp.
32,5° och 35,6°.
Salthalt. I:s salthalt är i medeltal
omkr. 3,5%; den är över 3,6% i ö. delen
något s. om s. vändkretsen, under 3,3 % i
Bengaliska viken och v. om Sumatra.
Röda havets salthalt stiger i n. ända till över
4 %, och i Persiska viken är den mellan
3,4 och 3,8 %.
Vindar. Vind- och strömförhållandena
i I. äro i stort sett regelbundna och
överskådliga. I de n. delarna av I. blåsa
monsunvindar, vilka om vintern äro
nordostliga till nordliga och såsom nordliga till
nordvästliga fortsätta även ett stycke s.
om ekvatorn. Om sommaren blåser
syd-västmonsunen. Då monsunväxling äger
rum, inträffa ofta svåra orkaner. S. om
området för dessa vindar råda svagare
men föränderliga vindar, och s. om detta
»stilla» bälte blåser året om
sydostpas-saden med sitt angenäma klimat till omkr.
30° s. br., där åter svagare växlande
vindar råda. Längre mot s. härska året om
starka sydvästvindar.
Havsströmmar. Också
havsströmmarna äro i I. mycket påverkade av
mon-sunvindarna. Om vintern råder en
strömning från ö. mot v. i hela n. delen. Strax
s. om ekvatorn har man en östströmning;
s. om denna strömmar den sydekvatoriala
strömmen mot v. och avböjer längs
Madagaskars ö. kust såsom Madagaskarström-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
