Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Indifferent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3003
Indiffere’nt—Indiscipline’rad.
3004
hinduer och muhammedaner ha emellertid
även 1932 då och då uppblossat. Litt.: J.
Charpentier: Indien (1925). R. Essén: Från
Asiens oroshärdar (1931).
Indiffere’nt (lat. indi’fferens). Bet.
likgiltig, liknöjd, obestämd, icke
utpräglad, betydelselös. — I ndi f f er e n t i’sm,
likgiltighet gentemot olika ståndpunkter.
Indigena’tsrätt (lat. indi’gena = infödd).
Bet. hemortsrätt. Inom sv. kyrkorätt
stifts-band, d. v. s. att en prästman endast kan
vinna befordran och söka tjänst inom det
stift, där han en gång vunnit inträde.
Härifrån finnas dock numera flera
undantagsfall. I. gällde till 1849 även för
läroverkens lärare.
Indigestio’n (lat. nekande in och
dige’-rere = smälta). Oförmåga el. svårighet att
smälta maten.
Indigi’rka. Flod i ö. Sibirien, med
källor i Stanovojbergen och mynning i N.
Ishavet, där den bildar ett delta; viktig
flodled. Längd: omkr. 1 500 km.
Indignatio’n (lat. indigna’tio). Bet. harm,
förtrytelse, ovilja. — I n d i g n e’r a d,
harmsen, förtörnad, uppbragt.
I’ndigo (grek. indiko’n). Ett av de först
kända av alla färgämnen. Naturlig i.
er-hålles av bladen av en buskartad ärtväxt,
Indigo’fera tincto’ria, och andra arter av
samma släkte, samt av I’satis tincto’ria
och andra. Ben förekommer där som en
färglös glykosid, i n d i k a’n, vilket vid
inverkan av ett i bladen förekommande
enzym sönderdelas i druvsocker och i
n-d o x y’l, ett färglöst ämne, vilket i svagt
alkalisk lösning lätt oxideras till
indigo-blått. Den i handeln förekommande
naturliga i. innehåller därjämte ett limämne,
indigolim, ett brunt ämne,
indigo-brunt, och ett rött, indigorött,
samt föroreningar. Indigoblått el.
i n d i g o t i’n förekommer i indigo upp
till 90 o/o. Det bildar i rent tillstånd
djupblå, rödglänsande kristaller av
sammansättningen !och i.
är alltså ett derivat av i n d o 1.
Med väte ger det i alkalisk lösning
indigo v i 11 el. 1 e’u k i n d i g o vars lösning
kallas k y p. Ett tyg, som skall färgas,
genomdränkes med den färglösa
kyplös-ningen och upphänges därefter till
torkning, då kypen oxideras till djupblått,
olösligt indigoblått. Indigoblått kan även
framställas på syntetisk väg. Den
konstgjorda i. kan numera väl tävla med den
naturliga, och har praktiskt taget utträngt
denna. — I n d i g o i’de r, en del
färgämnen, som likna indigoblått däri, att de lätt
reduceras till kyplösningar och åter
oxideras i luften. De innehålla alla den
indigo-ida gruppen -CO-C = C-CO-. De
viktigaste äro antikens purpur
(dibrom-indigo) och tioindigoskarlakan
(som erhålles ur i. om molekylens
NH-grupper utbytas mot svavelatomer).
Indika’n. Se Indigo!
1’ndikativ (lat. indica’re = uppenbara,
ange). Se M o d u s!
Indika’tor (lat. indica’re = visa,
uppenbara). Bet. visare. 1. Inom kemien ett vid
titreringar använt ämne, som genom
färgförändring visar, när
titreringsreak-tionen blivit praktiskt taget fullständig.
Särskilt användes ordet om ämnen, som
kunna nyttjas som i. vid titreringar av
syror och baser. Dylika i. äro i regel sväga
syror, vilkas negativa joner äro
annorlunda färgade än den odissocierade syran,
oftast på grund av omlagring inom
molekylen. 2. Inom mekaniken betecknar i.
ett instrument, avsett att bestämma det i
en ångmaskin el. en motor utvecklade
arbetet. I. består av en i en cylinder rörlig
liten kolv, vilkens rörelse överföres över
en fjäder och en hävstångsanordning till
ett ritstift, som för varje kolvslag ritar
en sluten kurva, indikatordiagram,
på ett papper, uppspänt på en vridbar
rulle. Ur detta diagram kan man beräkna
arbetet och även studera arbetsförloppet
under kolvslaget. Jfr Indicera!
Indire’kt (lat. nekande in och dire’ctus
= rak, rät). Bet. icke rakt fram, på
omvägar, medelbar. — Indirekt a n f
ö-ring, se Direkt!
Indiscipline’rad (lat. nekande in och
discipli’na = läroämne, tukt). Bet.
oordnad, otuktad. Mots.: disciplin e’r a d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
