Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Esra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1845
E’sra—Esse’ns.
1846
E’sra. Judisk skriftlärd efter vilken en
av skrifterna i G. T. uppkallats. I denna
skildras bl. a. judarnas hemfärd under E:s
ledning fr. fångenskapen i Babel samt
tempelbygget.
Esrom Sö. Insjö på n. Själland
(Fredriks-borg amt), 18 kvkm, en av Danmarks
naturskönaste platser.
Ess. 1. Den mec[ ett fr ett halvt
tonsteg kromatiskt sänkta tonen e. 2. Namn
på ettan å en tärning och i en kortlek. I
denna bet. härledes ordet ur lat. ass el. as,
enheten för mynt och vikt.
E’ssad pasja, A c h m e d, f. 1863, d. 1920.
Albansk general och politiker, deltagare i
den ungturk, revolutionen 1908, led. av den
turk, riksdagen, sedermera inrikes- och
krigsminister i det självständiga Albaniens
regering, efter Vilhelms av Wied flykt
president i en tillfällig regering, under
världskriget befälhavare på ententens sida,
sedermera mördad i Paris av en albansk
student.
Essay [essä’] el. essä (eng. essay,
fransk, essai). Bet. försök. En kort
all-mänfattlig uppsats med litterärt el.
vetenskapligt innehåll. — E s s a y i’s t, förf,
av e.
Ess dur. Durtonart med ess till
grundton och [j-tecken vid klaven för h, e och a.
E’sse (lat.). Bet. vara. — I sitt esse
el. ä s s e, i ett tillstånd av trevnad, i sin
rätta omgivning. Uttrycket har
uppkommit under inflytande av franskans
lika-betydande d son aise [a sån äs],
ordagrant »i sin trevnad» (aise = trevnad,
av lat. esse).
Esséer. Jämte fariséer och sadducéer en
judisk sekt på Kristi tid, ett slags
asketiskt samfund el. munkorden med
genomförd egendomsgemenskap.
Esseg. Se O siek!
Essen. Sv. adlig ätt fr. 1643, friherrlig
1719, en gren grevlig 1809. 1. Hans
Henrik von E., f. 1755, d. 1824.
Fältmarskalk, en av Gustav III:s förtrogna,
överståthållare i Stockholm 1795—97,
generalguvernör över Pommern 1800—07,
riksståthållare i Norge 1814—16,
riksmarskalk 1816—24. 2. Fredrik von
E., f. 1831, d. 1921. Den förres brorsons
son, konservativ politiker, led. av F. K.
1866—74, 1877—1906, finansminister 1888
—94, riksmarskalk 1894—1911.
Essen. Sv.-finl. adlig ätt från 1663. 1.
Odert Reinhold von E., f. 1755, d.
1837. General och härförare i finska
kriget 1808—09, besjungen av J. L.
Runeberg i Fänrik Ståls sägner. 2. Sigrid
(Siri) Sofia M. E. v o n E., f. 1850,
d. 1912. Den förres sondotter,
skådespelerska, g. m. förf. Aug. Strindberg. Litt.:
Karin Smirnoff: Strindbergs första hustru
(1925).
Essén. I. Anders Axel Harald
E., f. 1880. Förf, under märket Anders
Eje av huvudsakligen äventyrsromaner,
tidningsman. II. Rutger Thuresson
E., f. 1890. Politisk skriftställare,
tidningsman.
E’ssen. Fabriksstad i Tyskland i v.
Preussen (Rhenprovinsen), belägen mitt i
det rhenskt-westfaliska industriområdet,
med stenkolsgruvor och jättelika fabriker,
bl. a. Kruppverken (se Kr upp!). 650 000
inv. (1930).
Essen-Möller, Gustaf Elis, f. 1870.
överläkare vid länslasarettet i Lund,
professor i obstetrik och gynekologi sedan
1901.
Esse’ns [fransk, uttal essa’ns] (lat.
esse’n-tia, fransk, essence). Bet. egentl. väsen.
Inom alkemi och äldre kemi bet. för den
beståndsdel i ett ämne, som troddes
bestämma dettas yttre egenskaper (lukt,
färg, specifik vikt o. s. v.), sedermera
vanl. för den starkast luktande
beståndsdelen i vegetabiliska droger, oljor o. dyl.
Nu användes ordet om lukt- och
smak-sättningsmedel i allmänhet, t. ex.
violessens (beståndsdel i parfym), liköressens
o. s. v. Jfr Kvintessens,
Fettsyror! — Essentie’ll, väsentlig,
nödvändig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
