Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alperna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Alperna.
198
MATTERHORN. Fotografi.
m. ö. h.). Gran Paradiso (4 061 m. ö. h.),
Mont Blanc, Europas högsta berg (4 810
m. ö. h.), Matterhorn (4 505 m. ö. h.),
Monte Rosa (4 638 m. ö. h.), Finsteraarhorn
(4 275 m. ö. h.), Jungfrau (4 166 m. ö. h.).
Rigi (1 800 m. ö. h.). De viktigaste passen
äro: Mont Genis (2 084 m. ö. h.), Lilla S:t
Bernhard (2 157 m. ö. h.), Stora S:t
Bernhard (2 472 m. ö. h.), Simplon (2 010 m.
ö. h.), S:t Gotthard (2 114 m. ö. h.),
Splü-gen (2 118 m. ö. h.). Öst-Alperna äro
lägre än Väst-A. och avtaga i höjd mot ö.
De högsta topparna äro: Bernina (4 052
m. ö. h.), Ortler (3 902 m. ö. h.), Gross
Glockner (3 798 m. ö. h.). De viktigaste
passen äro: Bernina (2 330 m. ö. h.),
Bren-ner (1 370 m. ö. h.), Semmering (980 m.
ö. h.). Glaciärer betäcka omkr. 3 500 kvkm,
d. v. s. 2 o/o av Alpernas yta. Störst äro:
Aletsehjökeln (129 kvkm) och
Gornerjö-keln (69 kvkm). — Mineral förekomma i
A. tämligen sparsamt. Av större betydelse
äro endast Öst-Alpernas mineraltillgångar,
ss. järnmalm (Steiermark), zink- och
blymalm (Kärnten) samt kvicksilver (Krain),
brunkol och salt. Mineralhaltiga källor
förekomma talrikt i A., bland berömda
Alpbadorter märkas Aix-les-Bains i v. och
Gastein i ö. Av mycket stor betydelse,
så
väl ur samfärdselns som ur industriens
synpunkt, äro Alpernas oerhörda
tillgångar på vattenkraft. — På sjöar och floder
äro A. tämligen rika. De största sjöarna
ligga på A:s n. och s. sluttningar. De
största på nordsidan äro: Geneve-,
Vier-waldstätter-, Zürich- och Bodensjöarna
samt på sydsidan Lago Maggiore, Lago di
Como och Lago di Garda. I Alperna ha flera
av Europas största floder sina källor, t. ex.
Rhen, Rhöne, Po jämte en del av dessas
bifloder samt några av Donaus bifloder.
— A:s klimat är synnerligen växlande.
På nordsidan är Mellan-Eu ropas klimat
förhärskande med övervägande västliga
vindar, regn alla årstider och lägre
snögräns (omkr. 2 700 m. ö. h.). På sydsidan
råder ett mildare och varmare
medelhavsklimat med övervägande höstregn och
högre snögräns (omkr. 3 000 m. ö. h.). —
Växtvärlden företer samma olikhet
i n. och s. som klimatet. Nordsidan har
Mellan-Europas flora, och de högre upp be
lägna trakternas växter äro besläktade
med den arktiska floran. På sydsidan växa
Medelhavsländernas ständigt gröna
lövträd och sydfrukter. Gränsen för
sädesodlingen ligger i genomsnitt 1 300 m ö. h.,
men på s. sidan odlas säd på sina håll ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
