Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
A’dria—Adve’nt.
64
s a’n t, avsändare av ett meddelande. —
Adress a’t, mottagare av ett meddelande.
— Adressdebatt, en i eng.
parlamentet regelbundet återkommande debatt, som
utgör svar på trontalet, varjämte partierna
framlägga sin ståndpunkt i de stora
politiska frågorna, motsv. hos oss
remissdebatt. — Adresskalender,
uppgift om adresser; ett slags a. funnos för
Stockholm redan under 1700-talet men
började regelbundet utkomma fr. 1856 och
utgivas numera även i en del större sv.
landsortsstäder. Litt. till A. 3: P. O.
Grän-ström: Adresser och adressdebatter i
svensk parlamentarism (1917).
A’dria. Urgammal stad i n. Italien i
Po-deltat (prov. Ro vigo), som givit sitt namn
åt Adriatiska havet, vid vilket det fordom
låg. 20 000 inv. (1924).
Adrian. Annan namnform för H a dr i
a-n u s.
Adrian-Nilsson, Gösta, f. 1884.
Konstnär, kubistisk målare i en renodlat
geometrisk stil, utbildad under inflytande av
bl. a. fransmannen Leger. A. har även
utgivit konstteoretiska och skönlitterära
arbeten.
Adriano’pel. Stad i europ. Turkiet
(Tra-kien) vid floden Maritza och järnv. Wien
—Konstantinopel, Trakiens
handelscen-trum. A. är uppkallat efter den rom.
kejsaren Hadrianus, som ombyggde den omkr.
125 e. Kr. Under Balkankriget 1912—13
belägrades A. av bulgarer och serber, var
en kort tid under bulgariskt välde men
kom vid freden i Bukarest 1913 åter under
Turkiet. Efter världskriget tillhörde A. en
tid Grekland men blev ånyo turkisk stad
1922. 35 000 inv. (1927).
Adria’tiska havet. Den mellan Italien
och Balkanhalvön inträngande viken av
Medelhavet omkr. 780 km lång och ända
till 215 km bred, best, av två bäcken
skilda genom en undervattenströskel (Pe
lagosa-tröskeln) mellan Monte Gargano i
Italien och Sabioncello på Balkanhalvön.
Norra bäckenets högsta djup: 243 m, det
södras: 1 223 m. A:s salthalt är stor,
s. ö. nära 4 %• Jfr Adria!
Adsorptio’n (lat. ad = till och sorbe’re
= suga). Bet. tillsugning. Fasta kroppars
förmåga att vid sin yta förtäta lösta
eller gasformiga ämnen, t. ex. då kol
användes för rening av gaser, dricksvatten,
sockerlösningar m. m. Härvid adsorberas
föroreningarna av kolet. — A d s o r b
e’-r a, fastsuga.
Adstringe’rande medel (lat.
adstri’nge-re = sammandraga). Bet.
sammandragande medel. Läkemedel, som på känsliga
vävnader, t. ex. slemhinnor, verka
sammandragande. Hit höra garvsyra, alun,
blysocker, aluminiumacetat, järnklorid,
utspädda syror m. m.
Aduce’ring (fransk, adoucir =
uppmjuka). En metod att förvandla kolhaltigt
järn till kolfattigare, s. k. torrfärskning.
Järnet nedbäddas i oxiderande ämnen
(järnoxider, rostigt järn, blodstensmalm
o. d.) och upphettas, varvid kol
bortoxide-ras.
A’dula-alperna. En del av Väst-Alperna
i Schweiz; deras högsta topp är R h e i
n-w al d ho r n (3 398 m. ö. h.)
A dur. Durtonart med a till grundton
och ^-tecken för f, c och g.
Aduro’1. En fotografisk framkallare,
ofta använd i stället för hydrokinon samt
tillsammans med metol, best, av
mono-bromhydrokinon 1. monoklorhydrokinon.
Ad u’sum Delphi’ni 1. in u s u m D.
(lat.) Bet. att användas av dauphin
(Frankrikes tronföljare). Orden läsas på
titelbladet till vissa författares skrifter i
särskilda upplagor, avsedda till läsning
för tronföljaren och ur vilka olämpliga
ställen på Ludvig XIV:s befallning
uteslutits. Uttrycket har senare brukats
rörande skrifter, som av en 1. annan
anledning utgivits i stympat skick.
Ad utru’mque para’tus (lat.). Bet.
beredd på båda delarna, d. v. s. svärdet och
boken. Lunds universitets valspråk.
Advani. Se Adon i!
Adve’nt (lat. adve’ntus Do’mini —
Herrens ankomst). Sedan slutet av 400-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
