Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Adolf Johan—Adre’ss.
62
Adolf Johan, f. 1629, d. 1689. Sv. hertig
ceh pfalzgreve, Karl X Gustavs broder,
högste befälhavare över Sveriges härar i
Polen och Preussen 1656. Hans son A. J.
d. y., f. 1666, d. 1701, var härförare under
kejsar Leopold I och Karl XII.
Adolfsberg. Hälsobrunn med järnhaltigt
vatten omkr. 3 km s. om Örebro.
Adolphson, Gustaf Edvin, f. 1893.
Skådespelare, anställd vid Oscarsteatern.
Adona’j (hebr.) Bet. mina Herrar, min
Herre. Hebr. benämning på Gud i stället
för namnet Jehovä, vilket judarna ansågo
allt för heligt att begagna.
Adoni [æ’doni] 1. A d v a n i. Stad i s.
Britt. Indien (prov. Madras) grundlagd på
1200-talet. Omkr. 32 000 in v.
Ado’nis (grek, form för hebr. adona’j =
min herre). I grek, mytologi en skön
yngling, som älskades av Afrodite,
fruktbar-hetsgud av semitiskt ursprung. I nyare
tid ironisk benämning på en ung man,
som alltför mycket lägger an på sitt yttre,
snobb.
Ado’nls. Växtsläkte (fam.
Ranuncu-la’ceæ). En del arter odlas som
prydnadsväxter, t. ex. A. autumna’lis (»G o s s e n
i det gröna»), A. verna’lis med gula
blommor förekommer vild på Gotland och
Öland.
Ado’nisk vers. Versmått bestående av
en daktyl (— v» v) och en spond é (–––-)
eller troké (— o), avslutningsrad i den
sapfiska strofen.
Adopte’ra (lat. ad = till och opta’re =
välja). Bet. upptaga som, göra till sin
egen, vanl. ifråga om barn. — A d o
p-t i o’n, upptagande av ngn som eget barn.
Den, som a d o p t e’r a r, kallas adopta’nt,
och den, som blivit adopterad, benämnes
ad o p t i’v b a r n. A. blev föremål för sv.
lagstiftning egentl. först genom den nuv.
adoptionslagen av år 1917. För a. fordras
tillstånd av domstol i adoptantens hemort,
vidare medgivande av föräldrarna 1.
förmyndaren samt av barnet självt, om det
fyllt 12 år. Om barnet ej fyllt 18 år, skall
barnavårdsnämnd avge yttrande om
lämpligheten av a. Ifall den tilltänkte
adop-tanten har bröstarvinge, skall domstolen
vägra tillstånd, »där ej synnerliga skäl
till adoptionen äro».
Ador [adå’r]. G u s t a v e, f. 1845, d.
1928. Schweiz, statsman, edsförbundets
president 1919, ordf, i intern. Röda
kors-kommittén, hederspresident vid N.F:s
andra församling i Genève 1921.
Adoratio’n (lat. adora’re = tillbedja).
Bet. tillbedjan, dyrkan. — Adoratör,
tillbedjare.
Adour [adu’r]. Flod i s. v. Frankrike
med källor i Pyrenéerna och mynning i
Biscayabukten. Längd: 335 km.
Ado’xa. Växtsläkte (fam.
Caprifolia’-ceæ). Hos oss förekommer A.
moschate’lli-na (D e s m e k n o p p).
Adra’stos. Grekisk sagohjälte, konung i
Argos. Han företog jämte sex andra
grekiska furstar ett krigståg mot Tebe (De
sju mot Tebe).
Ad protocoTlum (lat.). Bet. till proto
kollet.
AdrenalPn 1. a d r e n i’n, s u p r a r
e-n i’n (lat. ad = vid och ren = njure). Ett
ämne, som förr erhölls ur binjurarna, men
som numera framställes syntetiskt och
vars kemiska sammansättning är CbH3
(OH) 2 . CHOH . Cn2 NH . CHS. A. påverkar
det sympatiska nervsystemet i första hand
så, att de finaste blodkärlen
sammandragas, och användes därför som
blodstillande medel. Av övriga verkningar må
framhållas, att det ökar blodsockret och höjer
blodtrycket samt verkar förslappande på
muskulaturen i luftrörens väggar.
Sistnämnda egenskap gör det till ett
ovärderligt medel vid lungastma.
Adre’ss (fransk, adresse av lat. diri/gere
= rikta). 1. Uppgift på en persons
vistelseort. 2. Skrift innehållande uttrycken för
flera personers tacksamhet, lyckönskan,
önskemål e. d. 3. Inom statslivet en
folkombudens skrivelse till statsöverhuvudet, vari
dessa uttala önskningar m. m. — A d r e
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
