Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har pågått lika länge, som kvinnorörelsen existerat. För att
bättre förstå innebörden av denna strid tror jag det kan vara
lärorikt att kasta en blick tillbaka på kvinnorörelsens
utveckling, sådan den tett sig i vårt land.
Historisk överblick.
Under de sista 50—60 åren har kvinnorörelsen kämpat sig
fram från seger till seger. Männen, som sutto vid styret,
släppte kvinnorna fram mellan sina led från etapp till etapp.
Men utan entusiasm. Ja vad flertalet män beträffar,
snarare med mer eller mindre tydlig motvilja. Varför släpptes
de då fram? — Väl till stor del av partiskäl: arbetsfältens
öppnande för kvinnor blev ju tidigt en punkt på det liberala
programmet. Inom liberalismens led ha också alltid funnits
några politiker, som för rättvisans skull uppriktigt nitälskade
för den. Vidare tyckte man sig på kvinnosakens baner skönja
inskriften: Utvecklingen vill det! en fältlösen, som i nyare
tider visat sig lika suggestiv och ödesmättad som på sin tid
korsfararnas.
Men om sålunda det av männen inrättade samhället böjde
sig, så hade männen som individer svårt att finna sig
tillrätta med de ändrade förhållandena. De emanciperade
kvinnorna väckte misshag av dubbel orsak: dels voro de ju
rymlingar från den plats — hemmet — där männen gärna sågo
dem och där de på mångahanda sätt voro mannen till tjänst,
dels voro de inkräktare och farliga konkurrenter på det förut
manliga arbetsområdet. De störde den ogenerade
kamrattonen, och det var nog inte fritt, att deras närvaro stundom
verkade som kontroll och uppsikt. Sanningen till ära måste
man också medge, att många av det moderna kvinnoarbetets
tidigaste pionjärer utvecklade en till det yttre allt annat än
tilltalande typ. De älskade ofta att genom enkel och tämligen
maskulin klädedräkt framhålla, att de för sin del icke ville
tagas för dockor, som satte sin ära i att behaga männen.
Redbara och kraftiga naturer som de voro, ville de belt ägna sig
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
