Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Rosa får något att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vipp sina stora ög.on och klappa händerna af förtjus-
mog-, nar hon får höra den glada nyheten."
“ingen menniska skall ha ett ord med i laget, utan
du skall sjelf iå styra - derincd huv du vill. Kom bara
ihag, att du inte är allt lör ilrig eller bygger tor
inånga luftslott, min vän, ty det fordras både tid och
tålamod för att vår plan skall lyckas."
“Ja, onkel, det vet jag nog; men tänk hvilken
gladjc. i opade Rosa och tog en sväng omkring ruin-
iuet för att gitVa luft åt den glädje, som kom hennes
ögon att stråla. Men plötsligen stannade hon och
frågade helt allvarsamt:
“Hvem skall öfvertaga Phebes arbete, när hon
börjar skolan? Jag vill gerna göra det, om iae-
bara kan.“
‘Kom hit, sa skall jag tala, om för dig en hem-
lighet. Ser du, stackars Dollys gikt börjar bli så
svar och hennes lynne likaså, och derföro ha tanterna
beslutat att ge henne pension och låta henne bo lios
sin dotter, som är mycket bra gift. Jag talade med
henne här om dagen och hon ville mycket gerna ha
modren till sig: således blir här en stor förändring
till våren, ty vi få lof att ha. både nv kokerska och
ny husa, om vi kunna finna några som anstå våra
kära slägtingar.“
“Ack, onkel, hur skall jag hära mig åt utan
Phebe? Kan hon jute få bo qvar här, så att jag
åtminstone kunde iå se henne ibland? Jag skulle
gerna betala för henne för att (ä ha henne qvar här,
ty jag är så fästad vid henne.“
Dr Alec skrattde riktigt godt åt detta förslag, och
gladde derpå Rosa med den förklaringen, att det väl-
meningen att Phebe fortfarande skulle vara hennes
kammarjungfru, men ej ha andra åligganden än sådana
som hon kunde förrätta emellan skoltimmarna.
“Ser du, hon är en liten stolt varelse, ehuru
hennes sätt är så ödmjukt och tillbakadraget; och jag
är öfvertygad, att hon inte en gång af oss skulle
vilja mottaga några nådegåfvor, utan önskar på ett
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
