- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 6. Romantiken /
461

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Walter Scott och Moore - Thomas Moore

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPEHÅLLET I IRLAND 461
varken duellanterna eller sekundanterna hade någon erfaren-
het av pistoler, vid laddningen uppstodo därför åtskilliga
svårigheter, och under tiden kom polisen och arresterade hela
sällskapet. Duellen blev därför ett tacksamt ämne för Lon-
donskämtet, och bland dem, som deltogo i detta, var ock
Byron, som därför fick mottaga en utmaning av den hetsige
Moore. Duellen blev aldrig av, men till Moores karakteristik
hör ock, att Jeffrey och Byron sedermera blevo hans in-
timaste vänner: han hade i hög grad irländarens lätta lynne
och mottaglighet för intryck.
Efter denna episod reste Moore över på ett besök till
Dublin, där han stannade till våren 1807. Detta uppehåll
blev av en stor betydelse för hans utveckling både såsom
skald och såsom person. Hittills hade han, efter vad det
förefaller, stått tämligen främmande för den nationella rörel-
sen på Irland. Nästan såsom ett barn — endast tjugo år
gammal — hade han kommit till London, hans umgänge
hade bestått av engelsmän, och det var därför ganska natur-
ligt, att han glömt Irland. Nu kom han åter dit, och ung-
domsminnena blevo då återupplivade. Han fann, att han
var irländare, han lärde sig känna med sitt folk, och frukten
av denna nya syn på livet blev hans livs poetiska mäster-
verk, Irish Melodies. Anledningen till denna samlings till-
komst var en rent yttre. 1797 eller möjligen året förut
hade Bunting utgivit en samling iriska folkmelodier, som
tilldrogo sig en stor uppmärksamhet; de äro som bekant
också sällsport vackra, ofta sorgbundna, men ytterst uttrycks-
fulla för ett underkuvat folk som det irländska — alla erinra
vi oss melodien till The Last Rose of the Summer. Redan
som student hade Moore roat sig med att sätta ord till några
av dessa melodier, och då han nu kom tillbaka till Dublin,
vände sig en där verksam musikhandlare William Power till
honom med begäran, att han tillsammans med Sir John
Stevenson, som skulle stå för nottexten, ville utgiva en upp-
laga av dessa melodier, både ord och musik. Moore gick
in på förslaget, och så tillkom hans berömda Irish Melodies,
vars första häfte utkom 1808 — ej 1807 såsom vanligen
uppgives. Sedan följde nya häften ända fram till 1834;
men de bästa dikterna återfinnas i de första häftena. I det
följande får jag tillfälle att återkomma till denna samling,
genom vilken Moore blev sitt folks nationalskald. Här vill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:08:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/6/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free