- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
516

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen efter 1700-talets mitt - Dramat - Beaumarchais och komedien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 1 6 BEAUMARCHAIS’ BIOGRAFI
Efter att hava satt denna intrig i gång och gjort en
mängd lyckade affärer, återvände han till Paris, där han
oförmodat debuterade inom litteraturen, med dramat Eugénie
(1767), ett stycke i den genre sérieux, som genom Diderot
blivit populär, men som Beaumarchais nu gav ett nytt namn,
“drame“, vilken term sedan slog igenom för det allvarliga
lustspelet. Innehållet påminner både om Pamela och om
The vicar of Wakefield, något också .om Clavijo-episoden.
Lord Clarendon förför en ung, oskyldig flicka genom att
narra henne med ett skenäktenskap, ledsnar på och vill över-
giva henne, men blir hastigt omvänd genom hennes för-
tvivlan och hennes rena dygd, varpå allt slutar med ett
verkligt äktenskap. Liksom hos Diderot dryper det hela av
moral och sentimentalitet, och man kan icke annat än skänka
sitt erkännande åt mångsidigheten hos Beaumarchais att
skriva denna rörande sedepredikan och ungefär samtidigt
sköta intrigen med markisinnan de la Croix. Men denna
kombination ger oss i sammandrag Ludvig XV:s tidsålder.
Kort därefter, 1770, började den stora perioden i Beau-
marchais’ liv. Duverney avled och hade kort förut gjort
upp sina ekonomiska mellanhavanden med Beaumarchais,
som vid uppgörelsen hade att fordra 15,000 livres, varpå
Duverney utfärdat revers. Men Duverneys arvinge greve
de la Blache vägrade att infria denna. Beaumarchais stämde
honom och greven dömdes att betala, men vädjade till parla-
mentet. Och nu först blev processen intressant. President för
det nya parlamentet var den hatade statsmannen Maupeou,
som gjort sig till ett verktyg för Ludvig XV:s envålds-
planer och med våld drivit ut de ledamöter, som satt sig
mot dessa. Föredragande i målet var en elsassare Goëzman,
och honom hade de la Blache mutat. Beaumarchais gjorde
detsamma. Eru Goëzman, som skulle förmedla affären, fick
hundra louis, ett ur och femton louis för sekreteraren, men
lovade att samvetsgrant återställa summan, så vida Beau-
marchais förlorade processen. Men de la Blache måtte hava
varit frikostigare, Goëzman ställde sig på hans sida och
greven vann. Summan, varom tvisten rörde sig, var ju ej
vidare betydande för en man i Beaumarchais’ förmögenhets-
ställning, men hans lidelser hade råkat i svallning, han hade
ytterligare uppretats därav, att han på grund av en mera
löjlig än allvarlig duellhistoria genom en lettre de cachet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:04:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free