Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Voltaire och Montesquieu - Voltaires teologi och filosofi - Voltaire som historieskrivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 ROLLIN
detta tyder väl snarare på den lättsinnige libertinen än på
den praktiske borgaren. Sin verkliga uppfattning av reli-
gionen hade denne nog räknat till affärshemligheterna.
VOLTAIRE SOM HISTORIESKRIVARE
Mera positiv var Voltaires insats inom historieskrivningen,
och ehuru den stora allmänheten, åtminstone i Sverige,
kanske mindre känner till de hithörande arbetena, var han
här en verklig banbrytare.
Vid hans framträdande stod historieforskningen ännu
ganska lågt, och den, som hade någon vetenskaplig bety-
delse, var ännu i de flesta fall på latin. Visserligen hade
man, såsom jag i förbigående påpekat, en hel skola av lärda
historiker, särskilt inom benediktinerorden. De utmärkte
sig väl för en efter denna tids krav samvetsgrann käll-
forskning. Men de saknade historiska vyer, hade ingen
berättarkonst, förstodo ej att i en klar, populär form fram-
lägga sina forskningar, för vilka den ofta diffusa lärdoms-
apparaten synes hava varit huvudsaken. De historiska ar-
beten däremot, som voro avfattade på franska språket, hade
en annan karaktär. Dessa arbeten hade visserligen för-
tjänsten av att vara populära, och de hade i regeln anslutit
sig till de romerska historieskrivarne såsom mönster, särskilt
till Livius och Curtius. Men författarne stödde sig ej på
någon källforskning, utan kompilerade ganska kritiklöst äldre
arbeten. Den främste representanten för denna riktning
var den under 1700-talets förra del mycket högt skattade
Rollin, som också blev vår Dahns förebild. Med en väl-
villig uppfattning kan man ej frånkänna denna riktning alla
vyer. Men de voro ej historiska, utan liksom reformations-
tidens historiker, t. ex. Olavus Petri, såg även Rollin historiens
uppgift i att framlägga moraliska lärdomar. Dylika möter
man också hos Rollin, ofta i ett ytterst omotiverat samman-
hang. För andra, såsom Bossuet, var historien i främsta
rummet trons tjänarinna, och dess uppgift var att visa,
huru försynen länkat världshändelserna i en bestämd rikt-
ning. Men en dylik historieskrivning ledde naturligtvis till
en våldsam konstruktion.
Det var med denna tendentiösa historieskrivning — såväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
