Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Englands litteratur - Den Stuartska litteraturen - Ben Jonson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STUARTSKA LITTERATUREN
BEN JONSON
Shakspere var den engelska renässansens storman. Men
även om han ej funnits, skulle denna tid dock vara en av
världslitteraturens stoltaste perioder. Nu har Shakspere’s
väldiga gestalt ställt de övriga i skuggan, ehuru det både
bland hans samtida och närmaste efterföljare funnos högst
betydande skalder, som om de än icke nå upp till Shakspere,
dock i poetisk kraft stå honom ganska nära. Den mest be-
tydande och mest bekanta av dessa är hans vän och med-
tävlare Ben Jonson.
Han föddes 1573, först en månad efter faderns död.
Denne hade varit präst och stammade från skottska gränsen.
Släkten tyckes hava varit ansedd och burgen, men han
efterlämnade intet, och änkan gifte efter någon tid om sig
med en man i en lägre samhällsställning, en murarmästare
i London, vilken likväl tyckes hava varit en förträfflig man,
som gav sin styvson en så god uppfostran, som hans eko-
nomiska villkor tilläto. Efter att hava fått en förberedande
undervisning, sattes Ben i Westminster School, som före-
stods av den lärde arkeologen Camden, en bland denna tids
främste humanister, och ehuru Ben aldrig hade råd att
studera vid universiteten, utbildades han här till en av sin
tids mest betydande antikkännare. Denna uppfostran fick
en avgörande betydelse för hela hans liv, som just kännetecknas
av den egendomliga brytningen mellan denna klassiska bild-
ning och en medfödd, brutal engelsk kraft. Ben Jonson
ägde en oerhörd arbetsförmåga, men han arbetade aldrig
med Shakspere’s naturliga lätthet, sina stycken skrev han
först på prosa, arbetade sorgfälligt igenom plan och karaktärer,
filade och strök samt satte till sist sitt stycke på vers.
Den poetiska inspirationen hos Shakspere ersattes här av
ett konstnärligt förstånd. Hans lärdom var omfattande och
solid, och en antecknare, som varit i sällskap både med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
