Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Englands litteratur - Shakspere - De första mästerverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMEO AND JULIET 535
att säga instinktivt genom samtal med resande — på samma
sätt som han sedan i Hamlet fick den danska lokaltonen, i
Macbeth den skotska. Från den novell, varifrån han lånat
själva fabeln, har han i varje fall icke fått denna så itali-
enska temperatur i dramat. Ty denna novell, en versifierad
berättelse av Brooke, var närmast ett pecorale. Den förste,
som behandlat sagan, som alls icke är historisk, var neapo-
litanaren Masuccio; sedan hade andra italienska novellför-
fattare, Da Porto och Bandello, följt efter, men den i och
för sig så vackra kärlekshistorien hade den pedantiske Brooke
lyckats att fullkomligt förstöra. Med sin poetiska skarp-
blick förstod Shakspere emellertid att bakom Brooke’s travesti
upptäcka den rika poesien i själva ämnet.
Shakspere hade nyss förut genomgått sin ungdoms sonett-
period, och det är ännu något av dess atmosfär, som vilar
över dikten. Redan det första mötet mellan de älskande
utformar sig till en sonett. Men här verkar detta helt
naturligt och stämmer in i hela tonen — sonetten stam-
made ju från Italien, var liksom dess nationella språk, samt
därför här ock på sin rätta plats. Ty denna eljes så kalla,
pretiösa lek med vackra ord adlas här till stor och verklig
erotik. Denna har hos Shakspere fått söderns hela glöd
och fart, något av dess vulkanism. Hos Brooke drager
handlingen om i månader; hos Shakspere födes denna
kärlek i ett nu, och hela dess saga kräver blott fem korta
dagar, under vilka den högsta lust och smärta pressas
samman. Den verkar dess starkare genom den bakgrund,
som Shakspere givit det hela, motsatsen mellan de bägge
tvistande familjerna, vilkas realistiskt skildrade kamp, trots
det att modellen nog lånats från folkgrälen i Shakspere’s
England, likväl verkar så äkta italiensk medeltid. Och så
kontrasten mellan livets fullhet, dess högsta lycka, och det
dolska, lurande öde, som till sist skall skövla hela denna
drömvärld! Men över gruset av denna värld höjer sig dock
till sist kärlekens evigt triumferande makt — liksom i den
gamla medeltida Tristanromanen. Inom det engelska dramat
var detta en nyhet — ingen hade förut, så egendomligt
det än förefaller, skrivit en kärlekens egen tragedi. Romeo
and Juliet var den första, den första inom hela världslitte-
raturen, och det är detta, som ger dramat dess särställning.
Någon skarpare karaktärsteckning förekommer här icke som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
