Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Humanismen utanför Italien
- Den tyska humanismen och reformationen
- Det äldsta skoldramat
- Reuchlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att han förvandlat den dumsluge herden i Pathelin till den
nyattiska komediens listige slav. Henno är således ett ej
vidare lyckat försök att förena nyattisk komedi med
medeltida fars, men samma karaktär bibehöll den tyska
latinkomedien under hela den följande tiden.
REUCHLIN
Dessa skoldramer voro emellertid blott förberedelser för den
tyska humanismens stora genombrott vid 1500-talets början,
och sin egentliga betydelse hade Johannes Reuchlin såsom
vetenskapsman. Redan som ung student var han fylld av
ett brinnande begär att förvärva sig den nya humanistiska
bildningen. I Tyskland var detta ej lätt, ty där funnos
inga lärare i grekiska. Men Reuchlin reste först till Paris,
sedan till Basel, så åter till Paris, i vilka städer några,
visserligen ytterst underlägsna grekiska språklärare funnos,
och slutligen till Italien samt blev, tack vare den
undervisning han här fick, den förste tysk, som ägt någon
kunskap i hellenernas tungomål. Men han stannade ej härvid,
utan ehuru han då redan uppnått fyrtio års ålder, började
han även lära sig hebräiska, och det var inom denna
vetenskapsgren han fick sin största betydelse. Liksom Pico, som
var hans föregångare, fördes han över till de kabbalistiska
studier, vilka så mäktigt tilltalade renässansens begär efter
ett vetande, som kunde behärska naturen — samma
kabbalistik återfinna vi också här i Sverige hos vår förste hebräist,
Bureus. Reuchlins hithörande arbeten — De verbo mirifico
(1494) och De arte cabbalistica (1517) — sakna nu
naturligtvis allt vetenskapligt värde, men betydde mycket för
1500-talet. I Orientens språk och spekulation hade man
råkat på ett nytt kunskapsområde, och det var då ganska
naturligt, att man till en början överskattade dess betydelse.
Så sker nästan alltid inom vetenskapens historia, och det
dröjer en god tid, innan den nya vetenskapen erhåller de
riktiga proportionerna.
Ej heller som semitisk språkforskare står Reuchlin högt
efter vår tids måttstock. Hans första arbete, Rudimenta
hebraica, är nästan ett plagiat av ett judiskt arbete. Mera
självständigt är De accentibus et ortographia linguæ hebraicæ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0158.html
